Christopher Thiele har tillbringar många och långa timmar framför datorn i arbetet med att kartlägga estlandssvenskarna.
Estland har haft en svensktalande befolkning åtminstone sedan 1200-talet. Många av dem bodde i kustområdena och på de estniska öarna. Att en del av estlandssvenskarna hamnade på Gotland är Christopher Thiele ett levande bevis på. Hans farmors mor kom från Ormsö till Gotland för att jobba på 1920-talet, blev kvar här och bildade familj. Och hon var långt ifrån den enda, när Christopher växte upp kunde hon peka ut ett 30-tal gårdar bara på Storsudret där det bodde estlandssvenskar. Christopher tillbringade mycket tid med sin farmor och hennes mor. I vuxen ålder och när de estländska arkiven öppnade upp efter att järnridån fallit, började han släktforska tillsammans med sin farmor.
– I första hand letade vi efter hennes morbröder som inte kom med till Sverige, de försvann, säger Christopher Thiele, när vi ses i trädgården utanför föräldrarnas hus i Hamra där familjen tillbringar sin semester.
De lyckades hitta information om morbröderna men ingen av dem fanns längre i livet och släktforskningen låg i träda under ett antal år. Men förra året, när Christopher återvände till Sverige efter flera år utomlands, väcktes intresset igen och det rejält. Under det senaste året har han bland annat blivit styrelseledamot i Estlandssvenskarnas kulturförening SOV och digitaliserat en stor del av Riksarkivets material om estlandssvenskarna. Digitaliserat betyder i det här fallet att han och andra eldsjälar har stått vid varsin scanner och läst in tusentals dokument till den nya databasen.
– Det är inte allt som är romantiskt med det här jobbet kan jag säga, skrattar Christopher Thiele.
Om man får tro historieböckerna så kunde estlandssvenskar och svenskar under århundraden förflytta sig fritt mellan de båda länderna, men det ändrades under andra världskriget. Estland ockuperades först av Sovjetunionen och sedan av Tyskland. Många estlandssvenskar flydde till Sverige under krigsåren och när de sovjetiska trupperna närmade sig igen, kom Tyskland och Sverige överens om att flytta de estlandssvenskar som fanns kvar i Estland. Fram till 1944 kom cirka 7 000 av dem till Sverige, hälften av dem i egna båtar. Varje flykting fick ett registerkort med namn och foto och det är bland annat dessa kort som nu scannats in.
– Det var jättejobbigt att scanna de här korten. Alla bilder var svartvita, människorna var magra, det blev lite Auschwitzkänsla, det var tufft. Jag var tvungen att pausa ibland, säger Christopher Thiele.
Estlandssvenskar väntar på att få gå ombord M/S Juhan vid kajen i Hapsal innan avfärden mot Stockholm sommaren 1944. Fartyget gjorde nio resor med estlandssvenskar ombord.
Samtidigt är han glad att bilderna finns, för de flesta som flydde kunde inte ta med sig några foton. Nu finns åtminstone en bild som nutida släktingar kan se. Förutom registerkorten finns en hel del annat material som släktforskare har skickat in eller bidragit med i databasen. Med hjälp av kyrkoböcker från Sverige och Estland har Christopher och hans kollegor skapat släktträd för varje person. De uppgifterna har de skrivit in för hand. Dessutom har släktforskaren Olle Överby lämnat över hela sitt digitala material med alla gotländska kyrkoböcker. Det ska nu länkas ihop med materialet om estlandssvenskarna.
– Om man är gotlänning och vill hitta sina estniska förfäder så ska man kunna surfa mellan de olika familjeträden, säger Christopher Thiele.
Exempel på ett släktträd se ut i den nya databasen över estlandssvenskar. Christopher Thieles farmors mors föräldrar (längst t v) kom till Sverige med S/S Odin.
Men varför lägger man då ned allt detta enorma arbete på att kartlägga estlandssvenskarna, och särskilt deras koppling till Gotland?
– Jag vill förstå min släkt. Sedan vill jag öka kunskapen, det är så nära inpå men det är inte många som vet att en så stor del av Gotlands befolkning har rötterna i Estland, säger Christopher Thiele.
Han hoppas att fler ska kunna hitta information om sin estlandssvenska historia med hjälp av databasen.
– Det är inte så lätt att sitta på den svenska sidan. I Estland är det kyrkböcker på tyska och ryska och vi vill underlätta för dem att släktforska.
Databasen med estlandssvenskar och deras släktingar ska lanseras till hösten. Men Christopher Thiele stannar inte där. Han pratar om föreläsningar och publikationer och drömmer om en permanentutställning på Gotland om estlandssvenskar och deras koppling till ön. Han vill också locka fler medlemmar till Estlandssvenskarnas kulturförening, hitta de cirka 300 estlandssvenskar som kom till ön under 1800-talet och ta reda på hur svenskbyborna i Ukraina och estlandssvenskarna hör ihop.
– Det här bara växer och växer, det är jätteintressant.