Maya Heckscher tycker att den gotländska vården är bra på att ta hand om alkoholrelaterad sjukdom.
Att Gotland har många alkoholrelaterade dödsfall är inget nytt – men det gör ju knappast saken bättre. Det faktum att ön år efter år sticker ut, i negativ bemärkelse, visar snarare att problematiken är på riktigt.
Kurvorna går dessutom åt fel håll. Gotland är inte bara det sämsta länet i landet, vi rör oss också allt längre från rikssnittet. Fjolårets siffra – 24 dödsfall kopplade till alkohol på ön – är den högsta sedan denna statistik infördes.
En faktor som ibland framförs är den höga andelen äldre i befolkningen. Men det finns siffror som tar demografin i beaktande och ön ligger dåligt till där också.
– Det här hänger ju ihop med konsumtionen, som också är hög på Gotland, säger beroendeenhetens chef Maya Heckscher.
Hennes avdelning har visserligen inte märkt av ett ökat antal klienter just i fjol, men däremot en annan tendens:
– Vi har ungefär samma personer som dricker på ungefär samma sätt, men med större behov av sjukvård. Flera av dem som levt länge med sitt beroende börjar bli äldre och får då fler relaterade sjukdomar.
Vilka är det som dör på grund av alkohol på Gotland?
– Spontant tror jag det är äldre män, för det är den grupp som dricker mest, svarar Maya Heckscher.
Uttalandet visar sig stämma, när GT bryter ner statistiken på köns- och åldersnivå.
Mats-Ola Rödén (L) anser att vi måste göra mer i folkhälsoarbetet, oavsett politisk majoritet.
Mats-Ola Rödén (L) är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden. Han ser Gotlands historia och förutsättningar som bidragande till den utbredda alkoholismen:
– Sommarfestandet kan vara en inkörsport, där besökarna bara är här någon vecka, men våra ungdomar kan fortsätta med festandet i flera månader. Vi har också en tradition i de gamla gruvorterna, där livet var tufft och många drack.
Vad kan vi göra åt det här?
– "Varannan vatten" är en kampanj som varit lyckad, tycker jag. Men vi vet att vi måste bli ännu bättre på folkhälsoarbetet generellt. Jag tror vi behöver mer av sådant som Fysisk aktivitet på recept, FAR, för den som är fysiskt aktiv lär inte supa lika mycket.
Är siffrorna ett underbetyg till er i nämnden?
– Ja, men det går långt tillbaka i tiden, vi borde ha gjort mer oavsett majoritet. Det här är ett långsiktigt arbete. Men de nya siffrorna är en väckarklocka, helt klart, svarar Mats-Ola Rödén.
Samtidigt nämner Maya Heckscher ett faktum som gör arbetet utmanande:
– När det gäller behandling mot alkoholism bygger det på att man själv vill. Annars går det inte.