Många vill dra sitt strå till stacken för att hjälpa flyktingarna

När det senast bodde asylsökande på Gotland byggdes det upp en aktiv grupp med gotlänningar som engagerade sig för att bygga broar mellan de bofasta och flyktingarna. Gruppen bestod av både enskilda personer och representanter från kyrkorna och de ideella organisationerna.
Trots att det har gått några år sedan dess så var ändå grunden lagd när budet kom om att Gustavsvik skulle bli flyktingförläggning igen. Röda korset, Rädda barnen, FN-förbundet, kyrkorna och många andra organisationer har redan haft flera möten om hur man på bästa sätt ska få igång bra verksamheter för flyktingarna och lyckas skapa bra mötesplatser för dem och bofasta gotlänningar.
<span class=MR>Många beprövade idéer</span>
Idéerna är många och somligt blev väl beprövat förra gången som flyktinggruppen arbetade med flyktingar på Gotland. Bland annat har man redan bestämt att några organisationer ska turas om att arrangera barnverksamhet på söndagar vid Gustafsvik.
Men vi lyssnar också efter nya idéer, säger Kerstin Blomberg från Rädda barnen.
På fredag nästa vecka kommer man därför att arrangera ett möte på Missionskyrkan i Visby dit alla - också de som inte tidigare engagerat sig är välkomna.
I flyktinggruppens arbete hade man tidigare en stor bredd på verksamheten. Organisationerna samarbetade, men hade olika arrangemang som kunde handla om allt från knytkalas och julfester till matlagning, musik och dans. Kerstin Blomberg minns särskilt den lilla väskan som delades ut till alla flyktingbarn som kom till Gotland. Den fylldes med ett gosedjur, en boll, ritblock, kritor och en leksaksbil eller båt som anknöt till deras flykt.
Det var ett sätt att hälsa barnen välkomna och gjorde det lättare för dem att berätta om sin flykt, minns Kerstin.
Förra gången lade man också ned ett stort arbete på att länka samman flyktingarna med kontaktfamiljer på Gotland. Om den idén ska återupptas är inte klart ännu.
Vi kanske avvaktar med det. Om vi ordnar evenemang dit både asylsökande och gotlänningar kommer så uppstår det kanske spontana kontakter och det är ofta de som fungerar allra bäst.
Arbetet för att ge de asylsökande en bra tid på Gotland bygger i första hand på ideella insatser, men Kerstin Blomberg vet av erfarenhet att det kan behövas någon som samordnar detta arbete. Hon önskar att exempelvis kommunen inrättar en deltidstjänst för en sådan samordnare.
Det här arbetet består egentligen av två bitar. Dels att skapa sociala aktiviteter för flyktingarna, dels att föra ut information till gotlänningar om de här frågorna.
Jag tror att det är bra att det byggs upp en flyktingförläggning på Gotland. Den blir en påminnelse till oss alla om hur det ser ut i världen omkring oss. Världen är så här och Gotland är en del av världen.
På Gotland har vi också en tradition av flyktingmottagande som vi ska förvalta och vara stolta över. Se till exempel på mottagandet av baltflyktingarna. Jag har forskat om hur dessa flyktingar togs emot på Fårö och fått veta att på den tiden då fanns det en ständig beredskap för att ta emot de flyktingar som kom. Då skulle det alltid finnas bullar i huset ifall någon skulle knacka på, berättar Kerstin Blomberg.