Mångmiljonkrav på arvingar överklagat

Kommunens krav på 11 miljoner kronor för saneringen efter brädgården i Vall har överklagats.
- Det finns inga pengar att hämta. Både dödsbona och det likviderade företaget är medellösa, förklarar advokat Jesper Swedberg som företräder en av de tre parter kommunen avkrävt mångmiljonbeloppet.

Gotland2006-11-16 06:00
Han ifrågasätter också starkt det rimliga i att myndigheter på det här sättet ska kunna köra en bonde från sin mark.
Cirka en och en halv månad har gått sedan miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade kräva de två dödsbona efter Södervägs brädgårds ägare samt det numera likviderade företag som tog över verksamheten efter dem på kostnaden för sanering av området.
Första gången någonsin i Sverige ställdes arvtagare till svars för sanering av industrimark. Föroreningar som orsakats av en industriell verksamhet som var tillåten när den höll på (främst på 1950-, 60- och 70-talet) ska bekostas av arvtagare i andra och tredje led, anser kommunen.

Strider mot miljöbalken
För Sylve Jakobsson i Ala innebar kravet att han som arvtagare till dödsbona riskerar att få sitt arv, som skiftades för drygt tre år sedan, återtaget. Att myndigheterna helt enkelt kräver det tillbaka.
Men beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden har nu överklagats till länsstyrelsen. Både från de två dödsbona och från det likviderade företaget.
Skälen man anför är flera.
- För det första strider kravet mot miljöbalken, säger Jesper Swedberg. En kommun kan inte döma ut belopp på det här sättet, ett vite kan dömas ut, men man kan inte kräva in en summa på det här sättet.
Och man kan heller inte kräva betalning för ett saneringsarbete som ännu inte utförts.
- Kravet är för tidigt väckt, säger Swedberg.

Ifrågasätter skandal
Dessutom ifrågasätter han om kreosoten i Vall verkligen är den jättestora miljöskandal som Gotlands kommun säger.
- Det är i varje fall inte värre än att man lugnt väntar med saneringen tills pengar flutit in, säger han.
Advokatfirman som för arvtagarnas talan har kallat in ny teknisk expertis som ska se över ärendet. Vad man hoppas är att få stöd för ett annorlunda förhållningssätt till hanteringen av den förorenade marken.
- Vi tror det bästa är att inte röra i marken, att helt enkelt låta den vara. Skärma av den och låt den vara och dra nya ledningar till de två fastigheter som fått förorenat vatten i sina brunnar, säger Jesper Swedberg.
Enligt honom är det heller inte fastställt att det bara är brädgårdens impregneringsverksamhet som orsakat föroreningarna i marken kring Hardings i Vall.
- Det har funnits annan verksamhet där också, säger han.
Han och hans advokatfirma är införstådda på en lång process. Länsstyrelsen är bara första instans.
- Vi har en lång väg att gå, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!