På bara tre veckor har fem kvinnor dödats av män i Sverige. I några av fallen har de misstänkta gärningsmännen haft en relation till kvinnorna, vilket är det vanligaste när kvinnor utsätts för våld. Fallen har skapat stor uppmärksamhet i media, i sociala medier och har lett till politiska utspel. Exempelvis har regeringen lagt flera nya förslag om straffsskärpning för kvinnofridskränkning, och i dag, torsdag, hålls en särskild debatt i riksdagen på temat mäns våld mot kvinnor.
– Varje gång frågan får luft i offentligheten är det välkommet. Förhoppningsvis leder det till nya förslag, men det är fruktansvärt att det ska behöva hända hemska saker för att frågan ska lyftas, säger Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen och Gotlands samordnare i arbetet.
Under 2020 dödades 13 kvinnor av en partner i Sverige, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. På Gotland har det inte förekommit något fall av dödligt våld mot kvinnor utfört av män på många år, enligt Caisa Skoggren. Däremot förekommer andra våldsbrott och kränkningar i det gotländska samhället, såväl som i resten av landet.
– Det handlar om allt från misshandel och våld i hemmet, till sexuellt våld och hedersrelaterat våld. Det kräver olika typer av insatser, men ofta vid våld i nära relationer sker ett upptrappande förlopp och det är viktigt att agera tidigt, säger hon.
Nyligen har polisen på Gotland fått två nya utredare som arbetar specifikt mot våld i nära relationer. Tjänsterna är ett resultat av en nationell satsning på särskilt utsatta brottsoffer. Insatser behövs på olika nivåer, i många delar av samhället.
– Det finns ingen universalmetod för att stävja våld mot kvinnor utan det behövs massvis med olika pusselbitar. Vi måste utbilda barn och unga, se till att det finns ett skyddsnät om kvinnan lämnar en relation och ha en fungerande rättsapparat när det gäller dessa ärenden.
Under pandemin, när många spenderar mer tid i hemmen, har det varnats för att våldet mot kvinnor kan komma att öka. Någon tydlig effekt ses ännu inte på Gotland.
– Trycket på kvinnojourerna påverkades inte mycket i fjol, däremot såg polisen en ökning i höstas men det är svårt att veta om det berodde på pandemin. Men allt talar för att det borde öka, säger Caisa Skoggren.