Marinbiologer forskar kring plattfiskarnas liv
Fem gotländska sandvikar är föremål för undersökningar i sommar. Det är ett marinbiologiskt forskningsprojekt som görs av Anders Nissling vid Forskningsstationen i Arsyftet är att få veta mer om plattfisken. Många badande har sett männen som drar en minitrål längs med sandbottnen för att fånga in de små ynglen som finns där. De vill bland annat få veta hur många plattfiskyngel det finns inom ett visst område.
Efter sig drar de en åtta meter lång trål. De drar trålen på tre olika djup och tittar efter vad de har fångat in.
På stranden sitter forskaren Anders Nissling och tar hand om fångstenhan mäter varje yngel och noterar uppgifter. Vissa av ynglen placeras i vattenbehållare för att till slut hamna i akvarium i forskningsstationens laboratorium där experiment ska göras innan ynglen släpps tillbaka i havet igen.
Vissa av ynglen läggs i sprit och avlivas för att man sedan ska kunna undersöka vad och hur mycket de äter genom att titta på maginnehållet.
<span class=MR>Fem vikar besöks</span>
Anders Nissling berättar att det nu är andra året som projektet pågår. Varannan vecka besöker de fem vikar: Kappelshamnsviken, Hideviken, Gustavs i Fröjel, Lausviken och Sandarviken (norr om Faludden).
Det är fina långgrunda stränder där plattfisken växer upp. De vill undersöka hur stor förekomsten är av flundra och piggvar. De vill också försöka ta reda på varför yngelproduktionen varierar mellan olika år.
Anders Nissling påpekar att man redan tidigare har lagt märke till att piggvar får stora årsklasser då och då medan flundran är jämnare i reproduktionen.
Man har också lagt märke till att när det går bra för piggvar så tycks det gå lite sämre för flundran, men man vet inte säkert om det råder en konkurrenssituation eller om det är en tillfällighet.
Man vet att just nu har piggvar minskat jämfört med 1990-talet och flundran bara ökar.
Bakgrunden till projektet är att man vill veta mer om de här två arterna som betyder mycket för fisket. Anders Nissling berättar att 30-50 procent av all piggvar fångas runt Gotland.
Han påpekar att flundran kanske kunde utnyttjas mer och bli ett alternativ till torskfisket.
<span class=MR>Dåligt undersökt</span>
Man vet så lite om biologin och de undersökningar som gjorts har byggt på yrkesfiskarnas fångster. Plattfiskar är över huvud taget dåligt undersökta i Östersjön, påpekar Nissling.
Vad som händer under ynglens uppväxt är avgörande. I det här forskningsprojektet tittar man på de tidigaste stadierna och yngelstadiet. Under våren har man gjort labbexperiment när det gäller befruktning, ägg- och larvöverlevnad i olika salthalt och i olika temperaturer.
Anders Nissling berättar att man har upptäckt att 7 promille salthalt, eller mer, är bra för befruktning och ägg. I havet runt Gotland har dock salthalten under de senaste fem-tio åren varit under 7 promille, vilket kan ha resulterat i färre larver.
Vad man hittills har sett är att äggen utvecklas bäst i en temperatur på plus 12-14 grader. I år har det varit betydligt kallare i havet vilket har påverkat lekframgången.
Man koncentrerar forskningen på "yngelkamrarna"de grunda sandvikarna.
När plattfiskarna kläcks ser de först ut som vanliga fiskyngel, efter en månad blir de platta och går in i vikarna där lever de till hösten. När det blir kallar i vattnet går de ut på djupare vatten, piggvaren är då sex-åtta centimeter medan flundran är lite mindre. Flundreyngel kan ibland välja att vara kvar i viken under ytterligare ett år innan de går ut.
<span class=MR>Ingen konkurrens</span>
Det man ser på i områdena är täthet, storleksfördelning, växt och mat samt födokonkurrens. Man räknar också antalet sandräkorsandräkorna är rovdjur som äter upp de små plattfiskynglen.
Vad man hittills har sett är att flundran äter bottendjur som maskar, kräftdjur och snäckor vilka alla lever i sanden. Piggvaren däremot lever av stubb och spigg samt pungräkorrörliga byten som simmar omkring. Delvis kan de två fiskarterna också äta samma saker men hittills har man inte kunnat konstatera någon konkurrens.
Anders Nissling berättar att en högskolestudent har gjort ett experiment med sandräkor i ett akvarium vid Ar. Han kunde se att sandräkorna uteslutande valde att äta piggvar.
Det är mer sandräkor i vikarna i år jämfört med i fjol, konstaterar Anders Nissling.
De första proven i vikarna togs alltså i fjol och då var det en riktigt varm sommar. I år var sommaren först ganska kall och värmen kom sent. Detta måste rimligtvis påverka att det blir färre yngel.
Som biologer är vi intresserade av att hjälpa fisket och meningen är att vi ska fortsätta provtagningarna år efter år, säger Anders Nissling.
Initiativet till forskningsprojektet kommer från Gotlands Fiskareförbundman höll ett årsmöte i forskingsstationen och man pratade om att det görs forskning på torsk, skarpsill och öring men inte på plattfisk.
Vid Ar ville man bedriva plattfiskforskning och man sökte och fick pengar från: Carl Tryggers Stiftelse, Fonden för fiskets utveckling (EU-pengar), Rica City Miljöfond (hotellkedja som inrättat en miljöfond och en pristävling vilken Ar vann i fjol) samt från Kungliga skogs- och lantbruksakademin.
Så jobbar vi med nyheter