Marken undersöks med metod som användes vid Ground Zero
Januari 2001: fyra plåttunnor med misstänkt giftigt innehåll hittas vid ett nedlagt grustag i Träkumla. Senare hittas ytterligare 240 rostiga plåttunnor. Det talas om giftskandal, men så giftigt var det nog inte.Den 5 juli 2002: undersökningarna med en avancerad georadar avslutas, jakten på fler tunnor har gått in i en ny fas och nästa fas blir provtagning och analyser av mark och vatten.Tekniken i Träkumla är densamma som användes för att kartlägga marken vid Ground Zero, platsen där tvillingbyggnaderna World Trade Center stod i New York.
<span class=MR>Avancerad markradar</span>
Föremålet hon släpat efter sig i två dagar, ser inte mycket ut för världen, men råkar vara en av de mer avancerade markradarapparaterna i världen.
När marken vid Ground Zero skulle undersökas i New York, efter terrordåden den 11 september, anlitades svensk expertis och svensk utrustning, just från Malå Geoscience.
Elektromagnetiska pulser skickas ner i marken från radarn var femte centimeter under tiden som Jaana Aaltonen släpar den efter sig i terrängen.
<span class=MR>In i datorn</span>
Pulserna fångas av en antenn och signalerna matas direkt in i en dator där ett program omvandlar mätningarna till en profilbild.
På bilderna kan man se flera punkter som inte är stenar, kanske är det plåttunnor?
Så snart vi har fått materialet från Jaana kommer vi att göra en provtagningsplan som ska godkännas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, berättar Birgitta Holmström, informationsansvarig vid vägverkets region Stockholm, dit Gotland hör.
<span class=MR>Spårar också vattenledningar</span>
Det blir sedan en sammanvägning av provanalyser och markradarresultat som avgör var grävningarna ska ske. Kanske måste också länsstyrelsen säga sitt innan arbetet kan starta.
En georadar kan användas till mycket annat än att söka plåttunnor i marken. Ofta får Jaana Aaltonen medverka när vattenledningar ska spåras. Om de är av plast, betong eller metall spelar ingen roll till skillnad från en metalldetektor, hittar radarn det mesta under markytan. Den arbetar dessutom på betydligt större djup.
Vi har också använt den vid arkeologiska undersökningar, bland annat vid den vikingatida hamnanläggningen i Fröjel.
<span class=MR>Beslut i höst</span>
Ytan som hon sökt av nu är på cirka 150 x 150 meter, den del av den nedlagda grustagen som man bedömt som den plats det det är troligast att det finns tunnor kvar.
I slutet av september ska vägverket redovisa för kommunen vad man kommit fram till och med den rapporten som underlag, ska det sedan beslutas om en sanering av området.
Vägverket och miljö- och hälsoskyddskontoret ska nu också reda ut vem som ska betala för efterbehandlingen av marken.
Tunnorna hittades alltså förra vintern, men ännu finns inte analyser som klargör vad tunnorna innehåller. Oljeprodukter, visade en snabbanalys. Stelnad tjära har det gissats, i andra finns salt.
Gösta Hult, ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, sa tidigare i år till GA apropå att det gått lång tid mellan det första fyndet och verklig jakt på tunnor och eventuella kemiska ämnen i mark och vatten: "Om det här varit en kris av något slag, om det verkligen antagits att vi hade att göra med farliga ämnen så hade också analysarbetet gått mycket snabbare.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!