– Det finns tyvärr ingen anläggning, eller någonting här på Gotland, som kan ta hand om resten, säger Andreas Thomsson, som är enhetschef för renhållningen.
Det har gått nästan två månader sedan det blev förbjudet att slänga textilier i soporna. Det är regionens ansvar att det finns ett system för att samla in, sortera, transportera och återvinna avfallet.
– För hela och rena textiler försöker vi ju se till att allting ska tas om hand här på Gotland, men vi har också den här mängden med textil som det fortfarande kanske går att göra något nytt av, förklarar Andreas Thomsson.
De trasiga och smutsiga textilierna samlas bara in på fyra platser på ön och de blir inte återvunna till ny textil.
– Vi har containrar för övrig textil men den går till energiåtervinning, säger Andreas Thomsson, som visar den öppna containern på återvinningscentralen i Visby.
Textilavfallet transporteras därifrån till en anläggning på fastlandet, för att brännas och därmed kunna värma upp bostäder kopplade till fjärrvärmenätet.
– Vi håller vi på med en upphandling för att det ska bli ny textil i stället, men det är väl så långt vi har kommit med det just nu, säger Andreas Thomsson.
Även om cheferna på avfallsenheten visste att lagen skulle införas, var de inte förberedda.
– Det var vi nog inte. Vi har varit lite underbemannade och har haft andra stora upphandlingar som har tagit upp väldigt mycket tid. Vi har jobbat med det här parallellt, men inte riktig så mycket som vi hade velat och behövt, säger Andreas Thomsson.
Lösningarna fanns inte heller nationellt när lagstiftningen kom.
– Det hade väl varit bra om man kanske såg till att hela kedjan fanns på plats innan man införde ett sådant här lagkrav. Sedan försöker alla att göra så gott man kan och försöker uppfylla de krav som finns, men när inte avsättningen finns är det väldigt svårt, säger Andreas Thomsson.
Det är inte bara på Gotland som det saknas anläggningar, där textilavfallet kan tas emot för återvinning.
– Kommunerna slåss för att hitta avsättning och de få anläggningar i Sverige som finns är redan fulla och de vill inte ta emot mer. Det är därför vi har lite problem att hitta det som just ska gå till materialåtervinning, det kanske inte blir just nya kläder men det kanske blir någon annan textil av det eller stoppning, säger Andreas Thomsson.
Det ställer även krav på att textilierna ska hållas rena från smuts och torra från mögelsporer. Det får inte heller förekomma gifter från textiltillverkning.
– När det är dags för materialåtervinning då vill vi inte ha med den textilen däri. Så vi måste hitta ytterligare en utsortering, och det blir en väldigt stor apparat av det här. Som jag tror nu kommer den att få gå i det som kallas för brännbart.
Syftet med lagen är att gammal textil ska ses som en resurs, snarare än som skräp.
– Alla lagar som är till för att förbättra miljön är bra. Sedan får alla jobba för infrastrukturen och se till att uppfylla lagen, säger Andreas Thomsson.
Även om det dröjer innan allt fungerar på ön är det redan olagligt att slänga textilier i soporna. Gotlänningar måste därför lämna sitt textilavfall på återvinningscentralerna i Visby, Slite, Hemse eller Klintehamn.
– Det ska samlas in separat, så man får ta sig till någon av de fyra helt enkelt, säger Andreas Thomsson och tillägger att nya behållare för textilavfall även ska finnas i Burgsvik, Fårösund och Ljugarn till våren.