Maxtaxa för äldre och handikappade från 1 juli

För de flesta enskilda gotlänningar blir det bättre och billigare med maxtaxan och mer pengar kvar i plånboken. Men för Gotlands kommun blir det dyrare. Maxtaxan i äldre- och handikappomsorgen betyder ytterligare minus i kommunens budget, säger Per-Anders Croon, m, ordförande i social- och omsorgsnämnden.
Statligt bidrag 2002-2004
För att täcka de minskade intäkterna får kommunen 5 miljoner i statligt bidrag för året och ytterligare lika mycket åren 2003 och 2004.
Men maxtaxan inom äldre- och handikappomsorgen på ön kommer att kosta mer. Gissningsvis upp till tio miljoner utöver statsbidraget och det är pengar vi inte har på Gotland. Utan tillläggsanslag blir det en kommunal ekonomisk katastrof, summerar Per-Anders Croon.
Höjt minimibelopp
För den enskilde innebär maxtaxan ett höjt minimibelopp, ett så kallat förbehållsbelopp. Det innebär att en ensamstående ska ha minst 4 087 kronor och sammanlevande par minst 3 424 kronor var kvar i plånboken. Däremot innebär reglerna inte att kommunen ska betala ut medel till en omsorgstagare för att denne ska kunna uppnå den lagstadgade nivån för minimibelopp.
Minimibeloppet ska täcka normala levnadskostnader med allt från livsmedel till läkemedel, kläder, fritid, hygien, telefon och tv, försäkring, tandvård och sjukvård, hushållsel, resor, möbler och husgeråd.
Högsta tak införs
Dessutom ska den enskilde ha medel för sin faktiska boendekostnad.
Den nuvarande schablonkostnaden tas bort och ett högsta tak införs för avgiften.
Nytt är också individuell prövning samt möjlighet att överklaga beslut.
Enligt de nya bestämmelserna införs två typer av högkostnadsskydd. Den ena gäller en högsta avgift med 1 516 kronor i månaden för hemtjänst och dagverksamhet. På Gotland i dag tas ut högst 5 000 kronor i månaden för detta.
För boende tas nu ut drygt 2000 kronor för dubbelrum och upp till 3 000 kronor för enkelrum. Med maxtaxan införs en högsta boendeavgift på 1 579 kronor i månaden.
Maxtaxans konsekvenser är till fördel för de flesta enskilda som får mer pengar att röra sig med. För kommunen innebär lagen däremot högre minimibetalning i både ordinärt- och särskilt boende, samt större krav på kvalitet, individuell prövning och avgiftsberäkning, samt ökad administration och minskade kommunala intäkter, sammanfattar Eva Sellberg.
Riksdagsbeslut
I november förra året beslutade riksdagen att lagstifta om en enhetlig taxa inom äldre- och handikappomsorgen i hela Sverige.
I lag regleras nu vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, medan kostnaderna för hyra regleras i hyres-lagstiftningen.
Den 1 juli införs maxtaxan som innebär förändringar för äldre- och handikappomsorgen i landets alla kommuner.
I Gotlands kommun pågår arbetet med att anpassa nya taxor och avgifter till riksdagens beslut.
Principen för avgiftsunderlaget utgår från och bygger på den enskildes nettoinkomst inklusive bostadsbidrag.
Samma regler ska gälla i hela landet, men bedömningen sker individuellt inom varje kommun.
I dag finns inget skydd mot höga avgifter. Regler saknas för inkomstberäkning och det finns ingen möjlighet att överklaga avgiftsbeslut, konstaterar Eva Sellberg.
"Gotlandsmodell"
Hon är ordförande i den arbetsgrupp som i anslutning till den nya lagen tar fram förslag till en "Gotlandsmodell" för maxtaxan. I februari ska ett färdigt förslag finnas för beslut i social- och omsorgsnämndens beställarkontor. I mars fattar kommunstyrelsen beslut och i april väntar kommunfullmäktigebeslut. Och den 1 juli ska maxtaxan genomföras.
Värdegrunden är ett nationellt mål för äldre- och handikappolitik, med solidarisk finansiering samt vård och omsorg efter behov. Finansieringen ska ske med skattemedel och efter behov, inte efter köpkraft. För äldre- och handikappade på Gotland betyder maxtaxan att fler är förut sannolikt inte behöver betala någon avgift, medan ett färre antal personer kommer att få betala mer än tidigare, säger Eva Sellberg.