Med smak för Karlsö

Havsfågelprojektet på Stora Karlsö har pågått sedan 1997. I år kan man för första gången ta den nya fågelhyllan i bruk - en enorm "fågelholk" som sitter monterad utanpå en lodrät klippa, nedanför fyrbyggnaden.

Utbyte av erfarenheter
Än så länge har bara enstaka grisslor accepterat de nya hyllorna, men forskarna hoppas att de unga fåglarna, som söker egna klippavsatser, ska lockas dit så småningom.
Fågelforskare från Sverige, Norge, Danmark och Skottland samlades nyligen till en fyra dagar lång konfererens på Stora Karlsö.
- Vi forskare är bra på våra egna fågelkolonier, men nu har vi utbytt erfarenheter med forskare från Barents hav och Nordsjön, säger Jonas Hentati Sundberg, en av de fem biologer som jobbar inom Karlsöprojektet.

Helt fantastiskt
Sarah Wanless, forskare från Edinburgh har följt fåglarna på Isle of May i Nordsjön och uppskattar nu att se vad som händer med fåglarna i Östersjön. I Nordsjön lever de på tobis, i Östersjön på skarpsill.
Hon tycker att fågelhyllan på Stora Karlsö är fantastisk.
- Jag ska åka hem och försöka förmå dem att göra något liknande, men jag tror det blir svårt, inte minst tekniskt.

Utökat samarbete
Tycho Anker-Nilssen från Norska institutet för naturforskning i Trondheim har under 30 år ägnat sig åt studier av lunnefågeln i Norska havet, mellan Barents hav och Nordsjön. Han jobbar med ett nätverk av forskare runt nordöstra Atlanten och hoppas få utökat samarbete med Danmark och Grönland.
- Vi försöker förstå havssystemen genom att studera det som händer under vattnet. Då är fågelstudierna väsentliga.

Skarpsillens påverkan
Lunnefågelkolonin på ön Röst påverkades starkt under 60-talet när sillstammen bröt samman.
- Under tio år lade inte lunnefåglarna några ägg. Den begränsade föda som fanns, använde de bara för egen överlevnad.
Men nu är sillen på väg tillbaka och lunnefåglarna har aldrig varit hotade, det finns 1,7 miljoner par av dem.
Just skarpsillens upp- och nedgång är också något som intresserat Karlsöforskarna.

Viktminskning
Sedan 1913 har man ringmärkt och vägt grissleungar på ön. Och på 90-talet upptäckte man att ungarna minskat i vikt.
Det tyckte forskarna var märkligt eftersom skarpsillen under samma tid ökat i antal. Det i sin tur berodde på att torsken minskat på grund av utfiskning.
- Visserligen fanns det mer skarpsill, men den var magrare, eftersom konkurrensen om deras mat, plankton, blivit hårdare. Grissleungarna fick alltså i sig en magrare föda och minskade själva i vikt, säger Jonas Hentati Sundberg.

EU-beslut och fiskekvoter
Den här forskningen ger han som exempel vad man arbetar med vid Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet.
- Vi försöker koppla samman ekologin med sociala och politiska system.
Med politiska menar han till exempel EU-beslut om fiskekvoter som påverkar bestånden i haven.
Han säger också att Karlsöforskningen gett konkreta resultat i politiken.
- När vi förklarade vad vi kommit fram till för dåvarande miljöministern Kjell Larsson, ledde det till att han år 2002 tillsatte Havsmiljöutredningen.
Under ett par månader, fram till ringmärkningen i månadsskiftet juni/juli kommer ett antal forskare, som vanligt, att finns på Stora Karlsö för studier.

Med smak för Karlsö

Fågelforskare från flera länder fascineras av Stora Karlsö.Öns nya fågelhylla väcker stort intresse - och inte minst avund.