"Mejl från gården"
Min barndoms strand, Björkhaga i Sanda. Vita snäckor, kristallklart vatten och sandbottnen som var alldeles räfflig av vågorna. Stenarna där barn vi lekte.
Tjugo år senare ligger min lillaste lillasyster på stranden igen och solar. Alldeles duven av värmen väcks hon abrupt av en upprörd fastlandstant som kliver runt bland badgästerna med en lista. Tanten säger att Björkhaga strand kommer att exploateras och förstöras. Sanden, de vita snäckorna, allt ska bort och vanligt folk kommer inte längre att få tillträde. Syrran reser sig resolut upp, greppar tantens penna och skriver självklart på listan för NEJ till upprustning av badplatsen.
Idag är Björkhaga en exploaterad strand. Den ruffiga campingen är ersatt av välskötta hyrstugor och fina tältplatser. Den täta tallskogen är urhuggen så solen når ner till marken. De gröna spyflugorna är borta och istället finns vattenklosetter med ordnat avlopp. Och så finns en pool där man kan bada om det är för kallt i sjön.
I somras hängde lillesyrran var och vareviga dag vid Björkhaga. Plaskade i poolen med barnen, lekte på stranden och käkade pizza.
- Så mysigt det har blivit vid Björkhaga, sa hon. Så roligt det är att åka dit med barnen.
Då påminde Hemmansägaren henne om att hon faktiskt varit en av dem som försökt stoppa upprustningen av stranden. Att hon varit en av dem som aktivt skrivit på för ett NEJ! Så snopen lillesyrran såg ut då!
Innan man skriver på en NEJ-lista bör man nog verkligen ta reda på vad det är man säger nej till. Förresten tycker jag att det borde gå runt fler JA-listor istället som man kan få skriva på. Vi säger JA till en stugby i skogen vid Austre så att inte bara de som har sommarhus vid stranden kan få möjlighet att bo vid sjön. Ladda batterierna och njuta av någon veckas strandnära boende. Vi säger JA till att vägen ner till badplatsen blir rustad och framkomlig och att det ordnas med parkering vilket ofta blir en följd vid nybyggnation. Vi säger JA, det är äckligt med de illaluktande naturtoaletterna som uppstår vid välbesökta badplatser på sommaren. Begagnat toapapper som sorgset flaggar i ett tynnessnår och talar om för en att det är hälsovådligt att gå för nära. Därför säger vi JA till att det ordnas avlopp och toaletter där många vistas. Vi säger också JA till att ABBA-Björns ( Eller är det ABBA-Bennys? Har alltid blandat ihop de där skäggen...) studio på Furillen. Och till er som säger att Gotlands ekonomi inte gynnas av att några få sitter i en studio och skapar musik, till er vill jag säga att jag hoppas att ni har fel. Fastän det är läskigt med förändringar så tar jag sats ända nere från tårna och formar munnen till ett JA! Och det är en rätt skön känsla.
För dem som vill njuta av ensamheten, naturtoaletter och naturbad så finns det massor av ställen längs den gotländska kusten att hålla till på. Tro mig, man kan vara så ensam som man bara vill. Det konstiga är bara att man aldrig träffar på någon annan ensam då man vandrar längs den ödsliga Hablingbostranden till exempel. Var är alla som vill vara ensamma och säger NEJ till det mesta? Sitter de inomhus och trycker någonstans kanske?
Så jobbar vi med nyheter