Men Skuffen klarade vintern ­ och nu så väntar friheten!

Det skulle inte gå att hålla liv i igelkotten Skuffen. Det var vad Olle Franzén fick höra när han mitt i smällkalla vintern tog en nymornad igelkott under sitt beskydd.
Men vintern är över och Skuffen mår bra.
Den här veckan tänker Olle låta Skuffen möta friheten.

Gotland2004-04-20 04:00
Det var den första februari som en god vän till Olle Franzén hittade en igelkott i snödrivan utanför hans gård i Follingbo. Olle tog in igelkotten i källaren, gav den namnet Skuffen (för att den liksom skuffade halmen framför sig), och ringde runt till alla som skulle kunna veta något om hur man ska hålla en igelkott vid liv tills våren och värmen kom.
På Naturvårdsverket menade man att det inte var någon idé. Skuffen skulle inte kunna överleva, sa man där. Men med en handfull tips från veterinären Håkan Onsjö gav sig Olle Franzén i alla fall i kast med projektet och i dag kan han konstatera att han har lyckats:
Skuffen har överlevt och kommer att få möta våren i frihet.
Skuffen gjorde sig snabbt hemmastadd i en halmhög i ett källarrum. Här sov igelkotten till att börja med flera dagar i sträck. Sedan kunde Skuffen vakna till och vara uppe i några dagar innan han gick och la sig igen.
Varken Olle eller hans sambo Kicki Kolsjö visste vad igelkotten behövde äta. Rådet från veterinären löd "varierad kost" och inte för mycket. En tiondel av Skuffens egen vikt kunde vara ett bra dagsintag. Men det gick Skuffen inte med på, han var hungrigare än så. Han har med stor aptit vräkt i sig grönsaker, äppelmos, ägg och honung. Och kattmat. I mängder. Häromdagen serverades tre slemmiga sniglar som fina vårprimörer och de försvann i ett nafs. Olle är förbluffad över hur mycket mat det går i ett så litet djur.
Olle har följt Skuffens liv där nere i källaren och fört bok över hans mat- och sovtider. I dag kan han konstatera att igelkottar egentligen är ganska tråkiga djur. De håller ju bara igång på kvällar och nätter. Men han har kunnat göra en del intressanta iakttagelser. Trots att hans igelkott har varit instängd i källaren så tycks den ändå ha en inbyggd klocka. I takt med att kvällarna har blivit ljusare har Skuffen fått allt senare vanor.
För några dagar sedan gjorde Skuffen ett litet fönster till sig i sitt halmhögs-hus. Där låg han och kikade ut över pannrummet. Olle förstod att Skuffen började få vårkänslor och lät honom flytta ut i hönsgården. I barnens marsvins-hus har han det gott och skönt i en driva av halm och mot slutet av veckan kommer Olle att öppna grinden till hönsgården så att Skuffen själv ska kunna bestämma hur han vill komma och gå.
"Han", heter det i den här artikeln, men både Olle och Kicki hoppas att Skuffen är en hona. Och drömmen vore att hon i så fall skulle vilja komma tillbaka till gården när det är dags att få ungar. Olle tänker i alla fall fortsätta att ställa fram mat till Skuffen också efter det att igelkotten har givit sig iväg.
Och vem vet, kanske kommer Skuffen tillbaka med kylan i höst? Om inte, så har Olle Franzén i alla fall fått en vän och ett minne som han sent kommer att glömma:
­ Det här har varit jättespännande. Det är ju en livskris som den här stackaren har gått igenom, och det har varit fantastiskt att se att Skuffen kunde finna sig så väl till rätta bland oss människor!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om