...men Tofta firade med offerceremoni
I Tofta utspelades en annorlunda midsommardans. Där hölls en offerceremoni för att stärka föreningen mellan himmel och jord.- Det görs för frid och god årsväxt, säger den trollkunniga kvinnan Korpmor, alias Margareta Nobell.
- Jord och luft och eld och vatten. Jord och luft och eld och vatten...ljöd över gården.
Det var nämligen dags att hålla en blot, en hednisk offerfest, eftersom sommarsolståndet var kommet.
- Det finns fortfarande en del element av den hediska traditionen kvar i dagens moderna midsommarfirande, men på den tiden var det en fruktbarhetsrit. Man offrade för att stärka banden mellan människorna och gudarna, berättar Margareta Nobell.
Skål för gudarna
Med sin trumma i renskinn, sina färglada smycken och intensiva sång till Frej och Freja spred hon mystik över den välbesökta vikingabyn. Barnen spärrade upp ögonen i förundran, men dansade glatt med sina föräldrar i dansen ute på gårdsplanen. Enligt Korpmor var sederna mindre finputsade under den hedniska tiden, och offret var ofta blod från djur. Under lördagens moderna version av bloten fick de deltagare som ville istället offra blommor och blad eller egenhändigt gjorda hantverk.
Korpmor stannade för en stund upp i sitt trummande och fyllde ett horn med vatten. Hon skickade runt det till var och en som var med i den ring som bildats.
- Höj det gärna mot himlen för en skål till gudarna och skvätt gärna ett par droppar mot marken, uppmanade hon samtliga - som lydde.
Letar efter sanningen
Tidigare under dagen hade Korpmor varit upptagen inne i ett av de små husen i vikingabyn, där hon hade spått de som var intresserade i runor.
För de som avstod fanns dock en hel del annat att ta sig för under midsommardagens eftermiddagstimmar. I den lilla byn i Tofta var smedjan öppen för den som ville smida krokar och i ett annat uthus bakades det bröd. Ute på ängen kämpade många med såväl gutniska lekar som tävlingar i pilbågsskytte och yxkastning.
Platsen var välbesökt och enligt byns vikingakvinna Saga, alias Elisabeth Paulsson, har nyfikenheten och kunskapen kring vikingafrågor ökat de senaste åren.
- Överhuvudtaget har intresset för historia ökat. Och folk vill ha den riktiga bilden, hur det verkligen var. Inte den där plojbilden av de blodtörstiga vikingarna med horn, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter