Meningen är att man ska arbeta och må bra

Även om det finns människor som inte klarar det arbetstempo som finns på dagens arbetsplatser så kan och vill de flesta arbeta. Ett arbete betyder så mycket för självkänslan och man blir delaktig i samhället på ett annat sätt.
I ett socialt arbetskooperativ bildar de som arbetar en förening som driver ett litet företag. Tillsammans bestämmer de vad de ska arbeta med och hur kooperativet ska skötas.
Kooperativen har stöd från kommunen ekonomiskt i form av lokaler och handledare. För att kooperatörerna ska kunna försörja sig har de rätt till att ha kvar de bidrag de har från försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller socialtjänsten under längre eller kortare tid, beroende av vilken form av bidrag de har.
Fyra kooperativ
För ett år sedan startades projektet kooperativ utveckling här på ön och nu är det tänkt att de sociala arbetskooperativen ska kunna fortsätta på egen hand. Det finns för närvarande fyra olika kooperativ: Lövsta, Kastanjeblomman, Länna och Suderviljan.
Eva Carlsson, projektledare för kooperativ utveckling, berättar att idéen ursprungligen kommer från Italien där man startade arbetskooperativ då psyksjukhusen lades ned. Man bildade stora kooperativ där man blandade människor med eller utan funktionshinder. Psykpatienterna från de nedlagda sjukhusen kom ut i samhället och det enda de hade var en lägenhet. Man upptäckte snabbt att de behövde sysselsättning och kooperativen var lösningen.
I Sverige tog man efter den italienska idén och det äldsta kooperativet i landet är nu 13 år. I Sverige passade det bättre med mindre grupper och ett system med handledare anställda av kommunen. Kommunen bidrar även med lokalhyran.
Det är väldigt olika hur mycket en stöd en grupp behöver men i starten av ett kooperativ behövs alltid mer stöd. I längden är det sedan meningen att kooperativen ska bli i det närmaste ekonomiskt oberoende och de som arbetar kan bli anställda av kooperativet och få lön.
Ett socialt arbetskooperativ är en egen "juridisk person" och ingen kommunal verksamhet.
En trygghet
Eva Carlsson berättar att det bygger på samarbete och kooperativet är till för de som tycker om att arbeta i grupp. Det tar olika lång tid för kooperatörerna att lära sig nya saker och att ta ett eget ansvar, vilket är bland det viktigaste i den här arbetsformen.
Det finns en trygghet att tillhöra kooperativet och om någon inte kommer på morgonen så ringer kooperativet och frågar varförden sociala biten är viktig och det är den man tappar som arbetslös i samhället.
I ett socialt arbetskooperativ är det meningen att man ska arbeta och må bra. Arbetet ger en identitet och utan arbete hamnar man utanför.
Man frågar sig om arbete bara är sådant man får lön för? Det behövs kanske en attitydförändring till arbete i samhället?
Lövstakooperativet
Det social arbetskooperativet på Lövsta arbetar med snickeri och trädgårdsarbete. I oktober genomförde man en studieresa med åtta personer till Fountain House i Örebro.
I Göteborg besökte man arbetskooperativet Multikult som har växthus, affär och tomatodling. I Göteborg besöktes även Via Nova Café och Grimbo bilvård som har specialiserat sig på att tvätta, vaxa och städa bilar. I Vadstena besökte man arbetskooperativet Moroten som är ett snickeri. Erfarenheterna och kunskaperna från resan tog men sedan med sig hem till Gotland där det nu gäller att utveckla kooperativet på Lövsta där två handledare och åtta kooperatörer arbetar.
Aretskooperativet på Lövsta ska permanentas nu under våren och ingenting är i nuläget självklart, enligt chefen för kooperativet, Åsa M Nilsson.
Vi måste visa att vi behövs, att vi är oumbärliga och vi är bra på gång, säger Åsa M Nilsson.
Rektorn på Lövsta, Lennart Blom, sa till Åsa M Nilsson att det sociala arbetskooperativet var det bästa som hade hänt på Lövsta när det startade.
Med hjälp av utställningsskärmar med text och bilder visades de fyra olika kooperativen upp i församlingshuset. Kooperativet på Lövsta hade även en videofilm som visade hur man arbetar.
Kooperatörer och handledare från de olika kooperativen berättade också om arbetet.
Suderviljan
Arbetskooperativet Suderviljan håller på men trädgårdsarbete och bakning. Man har träffat ett avtal med företaget Uniguide och sköter företagets trädgård fem timmar i veckan.
Man bakar gotlandslimpor på gammalt vis i stenugn två till fyra gånger per månad. Varje bak ger ett 20-tal limpor. Brödet bakas vid Alva dagcenter men arbetskooperativet håller vanligtvis till i den gamla läkarvillan i Hemse.
Även Suderviljan har genomfört en studieresa till fastlandetman besökte Stockholm och tittade på kooperativen Handkraft (bakning, bokbinderi och tryckeri) och Klippan (syr bl a gardiner till landstinget).
Kastanjeblomman
Arbetskooperativet Kastanjeblomman driver café i konstskolans lokaler. Kooperativet består av fem medlemmar. på utställningsskärmen kunde man läsa vad kooperatörerna tyckte om arbetet. Viola (född 1929) hade bland annat skrivit att: "Man tycker det är positivt att jobba i kaféet och att träffa glada och trevliga elever".
Lännakooperativet
Arbetskooperativet Länna arbetar med cykelverkstad och loppmarknad. Lokalerna finns på Frejgatan i Visby. Man renoverar gamla cyklar och reparerar åt allmänheten. Handlar det om knepiga reparationer så rådfrågar man Cykel och MC-hallen i Visby.
Kooperativet får in cyklar från bostadsrättsföreningar och från privatpersoner.
Vid Lännakooperativet arbetar sex kooperatörer i verkstaden och fyra med loppmarknaden.
Det som genomsyrade hela seminariet i församlingshemmet var att projektledare, handledare och kooperatörer verkar stortrivas med kooperativen.
Positivt i landet
I landet finns det positiva krafter som verkar för att kooperativen ska utvecklas och det tycks bara vara fantasin som sätter gränserna för hur man kan arbetakooperativ är något som ligger i tiden.
I den så kallade Samhallutredningen föreslås sociala arbetskooperativ som ett alternativ till Samhall.
Lönebidragsutredningen fastslår att det inte finns några hinder för lönebidrag i kooperativen och man ser även över andra former av stöd som driftsbidrag och skattelättnader.
Vid kommunförbundets kongress beslutades att man ska verka för en utredning om en egen lagstiftning för sociala arbetskooperativ typ Italien.
Nutek lär ha ett projekt för att undersöka stödstrukturer för kooperativen. Planering pågår nu när det gäller handledarutbildning på 10 poäng vid Göteborgs universitet. I styrgruppen för arbetskooperativen på gotland ingår: Gotlands vård och omsorg, sociala omsorgsnämnden, arbetscentrum, arbetsförmedlingen, psykiatrin, kooperativ utveckling och försäkringskassan.
Under uppbyggnaden av kooperativen har man fått ta del av medel från EU-Mål 2 öarna.
Italien. Eva Carlsson, projektledare för kooperativ utveckling, berättar att idéen ursprungligen kommer från Italien där man startade arbetskooperativ då psyksjukhusen lades ned.
Informerar. Mikael Gustavsson-Holmer, handledare vid Lövsta arbetskooperativ, berättar om verksamheten vid Lövsta.Foto: ULF GLIMFALK