På många håll i landet har coronapandemin gjort att sjukvårdspersonal fått arbeta mycket övertid. Detta på grund av högt tryck på slutenvården och intensivvården, samtidigt som personalläget har varit ansträngt när anställda stannar hemma vid smitta eller minsta symtom.
På Gotland har sjukvårdspersonalen totalt sett jobbat färre övertidstimmar mellan januari och oktober i år, jämfört med samma period 2019 enligt statistik från Region Gotland som GA tagit del av. Under årets första tio månader har personalen jobbat drygt 18 000 timmar övertid sammanlagt. Förra året var antalet övertidstimmar nästan 21 000. Orsaken till minskningen är att färre har sökt vård och delar av den planerade vården har ställts in och skjutits upp på grund av pandemin, berättar Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Vi har opererat ungefär 400 färre personer i år, det är en minskning med 10 procent från förra året. Pandemin har gjort att vissa enheter får jobba stenhårt medan andra har haft lite mindre att göra, säger han.
Några avdelningar som har haft mer att göra är anestesi, operation och intensivvårdsavdelningen, där personalen har jobbat mer övertid i år än förra året. Det handlar om drygt 3 400 timmar övertid mellan januari och oktober, vilket är en kraftig ökning från förra årets 2 473 timmar övertid.
– Anestesi och IVA hade det tufft i april, maj och en bit in i juni. Det är där övertidstimmarna uppstod. Vi hade in mycket extra personal och vi var i ett läge där vi skalade upp utan att veta när smällen skulle komma, säger Mats-Ola Rödén, och tillägger:
– Dessutom skedde en hel del ombyggnad på lasarettet och mycket utbildning i exempelvis olika typer av maskiner, respiratorer och vändningstekniker.
Övertidsarbetet har också ökat, om än marginellt, inom service och diagnostik, alltså labb- och röntgenpersonal.
– De har fått en ökad belastning och behöver hantera en annan typ av prover än de är vana vid.
Trots att antalet patienter minskat till bland annat akutmottagningen under pandemin har personalen haft det tufft.
– Det ger ändå en ökad belastning med att ta emot patienter med luftvägssymtom, och allt vad det innebär. Färre patienter, men mer tungarbetat, säger Mats-Ola Rödén.