Mest till Slite och Kräklingbo

Lännaskolan omfattar mest i pengar enligt flerårsplanens investeringar 2005-2009. Men Kräklingbo är viktig som en nysatsning på en mindre landsbygdsskola. Visserligen hänger den ihop med nedläggningen av Östergarn men det är ändå åtta miljoner som investeras.
Brittis Benzler, (v), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, hoppas mycket på utbyggnaden av skolan i Kräklingbo.
Vi föreslår att man bygger ett extra klassrum vid Kräklingbo. Det blir inga fortsatta elevminskningar där, det planar nu ut och skolan har ett stort upptagningsområde.
Det blir en bra enhet i kombination med den närbelägna förskolan. Vi hoppas mycket på att få komma i gång.
Vi jobbar ett år i taget, tittar på skolorganisationen och tar beslut, förklarar hon pedagogiken bakom de för socknarna så viktiga och omdebatterade skolbesluten.
I budgeten för 2005 dominerar fyra delområden.
Förskolan.
Här vill man fortsätta utbyggnaden enligt liggande riksdagsbeslut. Något som kräver nya förskolor.
Vi vill gärna ha lite kortare köer, menar Brittis Benzler.
Fyra nya förskolavdelningar vill man bygga och till dessa två i befintliga skolor för tillsammans drygt 200 "nya" barn. Åtta miljoner handlar det om i investeringar och en lokaliseringsort som nämns är Vibble-Västerhejde.
Ett av nämndens största yrkanden gäller tio mkr till personaltimmar inom förskolan.
En viktig arbetsmiljöfråga eftersom så många inom denna personalkategori är sjukskrivna, menar förvaltningschefen Lars Danielson.
Dessa pengar begärdes även i fjol men då blev det avslag.
Grundskolan.
Här är förslaget noll. Fast ändå inte. Man vill ha ett bromsår men enbart baserat på elevantalet skulle det innebära att tio mkr skulle ha lämnats tillbaka.
Gymnasieskolan.
Här ökar elevantalet eftersom de stora årskullarna nu börjar inta gymnasiet. Därför vill Bun se ca 15 mkr sammantaget.
Babyboomsbarnen stormar in på gymnasiet, uttrycker sig Brittis Benzler.
Vuxenutbildningen.
Öns arbetsmarknadsläge medför att här ökar antalet studerande.
Brittis Benzler:
Jag ser ingen möjlighet hur vi skulle kunna omfördela från ungdomsutbildningen.
<span class=MR>Kiruna-Madrid tor</span>
Bun:s ekonomi är redan ansträngd för året. Senaste månadsprognosen pekar på ett minus om 12 miljoner kronor.
En orsak är lokalkostnaderna.
En annan är fördyrade skolskjutsar. Dagligen körs gotländska elever en sträcka motsvarande Kiruna-Madrid tur/retur.
Skolvärlden genomlider för tillfället stora omställningsproblem. Elevantalet minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet och även efterfrågan på barnomsorg ökar.
Dessutom gick vi in i året med besparingar på ca 20 mkr, konstaterar förvaltningschefen Lars Danielson. Och det tar tid att anpassa sig.
Skolskjutsarna ligger flera miljoner minus, ett område som där det ändå går hyfsat att förutse behovet.
Vi arbetar med det, men har inte gjort någon analys. Vi har också lokalkostnader via friskolorna.
Samtidigt som elevantalet minskar med ca 1 900 under den närmaste femårsperioden. I dag är öns elevantal 7 500 i gruppen förskola-årskurs nio.
Vårt största bekymmer framöver är att vi låser mer och mer pengar i lokaler. Färre elever, mindre elevpengar. Förvaltningen och arbetsutskottet skall arbeta med att komma tillrätta med detta, summerar Brittis Benzler åtgärderna för att bättra det ekonomiska läget.