Militärens Visborg var ett eget litet samhälle
Lägerskogen eller lägerplatsen, sa man först om det område som snart skulle växa till platsen för Gotlands regemente, P 18. För det var mest skog här ute vid Visborgs slätt i allra första början, det vill säga för 120 år sedan.
Jo, Visborgs slätt - Slätten, som man sa - har gamla anor. Första kartan härifrån, daterad 1888, alltså för precis 120 år sedan, visar att man åtminstone börjat få tak över huvudet. Ett par manskapsbaracker hade byggts, det fanns marketenteri och, naturligtvis, en särskild paviljong för officerarna.
Växte ut
I början av det nya seklet växte det gamla lägret ut rejält. Tidigare hade bara gotländska soldater övats här, nu skulle det komma beväringar också från fastlandet och det krävdes mer plats.
Kanslihuset och de tre stora kaserner - dit nu kommunen flyttar - stod klara 1905. Gymnastiksalen byggdes 1904 och det stora sjukhuset stod klart 1908. Plus en väldig massa andra byggnader.
- Det var ju ett samhälle i samhället. Här fanns ju i princip allt, säger Svante Hagström som skrivit och forskat mycket i Slättens historia.
Ja, här fanns faktiskt det mesta. Flera kiosker och egen handelsbod där också den egna poststationen inrymdes. Bageri, tvätteri, snickeri, skrädderi och skomakeri. Och fängelse, förstås, eller arrest som man sa.
Nej, egen kyrkogård fanns inte, men ett särskilt område för personalen fanns avdelad på Norra begravningsplatsen. Egen hundkyrkogård fanns dock.
Badhus, bastu och kokhus fanns det, sjukhus, tandklinik, hundgård, häststall och velocipedstall, Ja, en period även en flyghangar för spaningsflyget.
Dansbana
Smedja och verkstäder, fanns det liksom eget vattentorn och avloppsanläggning, vilket var tidigt även jämfört med fastlandet.
Biograf, dansbana och golfbana kunde man roa sig på, och det fanns fotoateljé, museum, musikbarack, en så kallad läsestuga med bibliotek. Egen brandkår och ambulans. Och trädgårdar med frukt och grönsaker.
Till och med en järnvägsstation fanns det. Redan 1904 fick man egen järnväg från Visby - senare byggdes den ut till Hallvards men då i civil regi.
En trygg lekplats
Många bodde härpermanent. Förvaltarens bostad är ju riksbekant idag, byggnaden som flyttades till Kneippbyn och blev Pippihuset. Men också bagarmästarn hade eget hus här ute. Översten, musikdirektören, maskinchefen likaså.
Och i kasernerna bodde inte bara beväringen utan också befäl med sina familjer. Upp emot 25 familjer bodde här permanent. Bert Jacobsson, sedermera Eskilstuna, har berättat hur roligt det var att växa upp här som barn. Det fanns gott om lekkamrater, mindes han, och det var "en trygg uppväxt".
Tro vi det, med försvarsmakten som närmaste grannar.
Området byggdes ut efter hand med nya byggnader och funktioner. 1946 kom Havde, så sent som 1991 Bysen. Kasernen för de värnpliktiga, alla med namn efter Gutasagan. 1905 års kaserner fick ju namn som Gute, Graip och Gunnfjaun.
Också soldathemmet från 1912 förnyades med åren liksom matsalen som 1986 blev Whitstjärna - idag populär lunchrestaurang i privat regi och som naturligtvis får ett lyft nu när kommun och länsstyrelse flyttar ut.
Till nyare tiders byggen hör ju också 1982 års MKG-staben, Nya Wisborg, där nu länsstyrelsen och SIDA huserar.
Tiotusentals människor har genom åren haft "Slätten" som sin hemvist. Först Nationalbeväringen och I 27. Sen blev det I 18 och från 1963 P 18.
Fram till det bittra slutet 2000/2001 fanns även luftvärnet och artilleriet här.
Så det är förstås mängder av minnen och tradition som finns kvar här i väggarna när den civila makten tar över.
Så jobbar vi med nyheter