Miljömål om utsläpp i Kappelshamn

Vid Kappelhamnsviken har underjordiska bergrum fungerat som drivmedelsdepåer åt försvaret.
För några år sedan avvecklades depåerna och sedan dess har de stått tomma så när som på spill i sprickor och fördjupningar.
Sammantaget, har man räknat ut, finns mellan 5 och 25 kubikmeter bensin- och dieselrester kvar, fördelat i tre underjordiska bergrum.
I dagsläget innebär det att cirka 300 kilo utspädda kemikalier rinner ut i Kappelshamnsviken varje år, tillsammans med cirka 10000 kubikmeter liter grundvatten. Nu ska depåerna städas.
Staten har därför lämnat in en ansökan till Miljödomstolen för att få en rad åtgärder godkända ur miljösynpunkt.
I går fanns Miljödomstolen, normalt förlagd vid Stockholms tingsrätt, i Hangvar för att hålla huvudförhandlingar och titta på anläggningen.
Diskussioner
Diskussioner fördes mellan staten, representerad av SGU, Sveriges geologiska undersökningar och remissinstanserna Gotlands kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd, Länsstyrelsen och en jurist som representerade den fastighetsägare som berörs mest av de föreslagna åtgärderna.
Enligt SGU:s ansökan vill man rensa bergrummen med så kallad hydraulisk avrinning.
Det innebär att man fyller bergrummen med vatten totalt 50000 kubikmeter borrar hål genom bergväggen och leder vattnet vidare ut i viken via en brunn.
Processen kostar betydligt mindre än en totalsanering och ger utsläpp som klarar gränsvärdena utan ytterligare rening, förklarade advokat Mårten Bengtsson och hänvisade till SGU:s undersökningar.
Länsstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och LRF:s jurist Lennart Eriksson menade dock att så nära nollvärde som möjligt är att föredra.
Visst, det blir bättre än idag, samtidigt anser vi att det är rimligt att ta på sig kostnaden för att installera ett kolfilter, sade Länsstyrelsens Kalle Nyberg, som krävde att man installerade kolfilter redan från start. Ett sådant skulle kosta staten cirka 250000 kronor per år i drift och underhåll.
Yrkanden
Advokat Bengtsson yrkade att man skulle få köra igång utan filter och sedan, genom regelbundna kontroller se om gränsvärdena hölls.
Motparterna ville däremot se filter från start, eftersom utsläppen även om de klarar gränsvärdena är störst i början.
Vår bedömning är att om tekniken finns så ska man använda den, sade miljöskyddskontorets sektionschef Emelie Wejlens. Och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Jan Grimlund instämde:
Hela miljösituationen i Östersjön påverkas av många små utsläpp. Det är många droppar små som ska åtgärdas det här är en.
Advokat Bengtsson kontrade:
Klart att varje minimering av utsläpp i Östersjön är av godo, men man måste också sätta en prislapp på det, sade han.
Och menade då att en del av pengarna som man har möjlighet att spara här kanske kan komma annat Östersjörelaterat miljöarbete till godo.
Undersökningar
En stor del av diskussionerna kretsade kring de undersökningar som gjorts och vilka gränsvärden som skulle gälla och där var parterna inte eniga.
Däremot verkade de överens om att staten skulle få max fem år på sig att slutföra arbetet.
Samma tid föreslog man för möjligheten för enskilda att ta upp ärenden med "oförutsedda skador".
Där invände dock jurist Lennart Eriksson och yrkade tio år, vilket SGU också gick med på.
Efter avslutade huvudförhandlingar besökte parterna anläggningen i Hall, vid Kappelshamnsviken. Dom i ärendet väntas den 17 juni.