Arlas riksstyrelse har föreslagit att drygt 1,2 miljarder kronor av koncernens resultat ska gå till ägarna. På torsdagen offentliggörs hela bokslutet, efter att Representantskapet beslutat om hur resultatet ska disponeras.
– Varje år summerar vi alla plus och minus i Arla, och ser vad som behövs för att kunna hantera utvecklingsarbetet. Alla pengar som blir över går tillbaka till bönderna, det är de som äger oss, säger Arlas mejerichef på Gotland, Magnus Dahlbom.
Den så kallade efterlikviden uppgår till i snitt 9,36 öre per kilo mjölk.
– Det är samma ersättningsnivå till samtliga bönder, ersättningen beror på hur mycket plusresultat vi har och hur mycket bönderna levererat in under 2017.
Invägningen av mjölk på Gotland uppgick till 135 520 ton under förra året. Det motsvarar 12,7 miljoner kronor som ska fördelas på närmare 170 gotländska mjölkbönder.
– 2017 var ett ovanligt bra år, mjölkpriset blev bra. Det rör sig om närmare 13 miljoner som ska betalas till 164 mjölkbönder. Det är stora skillnader i vad de får utbetalt, en del bönder har 400 mjölkkor, andra har 25, säger Magnus Dahlblom.
Mats Ekström, mjölkbonde och ledamot i Arlas kretsråd är inte odelat positiv till årets utbetalningar.
– 2017 var ett ovanligt bra år, men utbetalningen av efterlikviden ligger på samma nivå som vanligt. Det är viktigt att komma ihåg, att även om fjolåret var bra så kom det efter två riktigt dåliga år.
Han ser redan en oroväckande tendens för 2018 års mjölkpriser.
– Det här året har börjat dåligt, med att mjölkpriset gick ner från 3,70 till 3 kronor. Det är en rejäl sänkning och det ser inte ljusare ut framåt.
De snabbt skiftande prisnivåerna får långtgående konsekvenser för mjölkbönderna, menar Mats Ekström.
– Det är snabba kast, som lägst låg priset på 2,30 kronor sommaren 2016 och sedan har det vänt upp successivt till 3,70 kronor i höstas. Det gäller att spara när det går, men det kan vara svårt med ett lågt mjölkpris och mycket att åtgärda i sin verksamhet.
Mats Ekström poängterar att många bondgårdar redan har stora lån efter svårare år och en tung arbetsbörda.
– Man har kanske sett fram mot att anställa fler personal på gården, men det går inte med lägre mjölkpriser. Man brukar säga att bönder jobbar mycket, men många får jobba alldeles för mycket.