Miljövänliga val bidrar till Östersjöns tillfrisknande
Använd fosfatfria disk-och tvättmedel. Välj ekologiska livsmedel och kött från frigående djur. Kör mindre bil och sätt in en fyrtaktare i båten. Visst behövs politiska beslut, forskning och åtgärdsplaner för att rädda Östersjön. Men det kostar stora pengar. - Vi kan var och en minska föroreningen av havet. Det är enkla och billiga råd för att rädda Östersjön, säger Klas Hjelm från Svenska Naturskyddsföreningen.
Med fakta på hand och Östersjöns framtid i fokus möttes i går representanter för forskare, myndigheter och miljörörelse på seminarium.
- Fosfatrening handlar om pengar medan kväverening handlar om förändrat beteende. klart är att Östersjöns räddning kommer att ta tid. Östersjön är långsint och glömmer inte oförrätter, konstaterade Fredrik Wulff, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, med perspektivet inställt både bakåt och framåt i tid.
I baklås?
Har Östersjöns ekosystem flippat och gått i baklås? Hur allvarligt drabbar algblomningen stränder och badvikar? Är främmande arter ett hot mot ekosystemen? För 30 år sedan var DDT och PCB problem, miljögifter som synliggjordes med SNF-projektet Havsörn, och som förbjöds på 1970-talet.Nu gäller kampen mot fosfat och kväve.
- Östersjöns vatten är både sött och salt. Bräckvattnet är en stressfaktor, konstaterade Bertil Widbom, lärare i ekologi vid Högskolan på Gotland, som pedagogiskt visade hur Östersjön fungerar och hur syrebrist i vattnet påverkar exempelvis torsken negativt.
Torskens uppgång och fall var ämnet för Henrik Österblom från Stockholms universitet som med sin forskning på sillgrisslor på Stora Karlsö kan påvisa Östersjötorsken förhåller sig till såväl säl som skarpsill. Frågan är vilket ekosystem vi vill ha. Viktigt att veta är vilken roll varje art spelar i systemet.
Åtgärder
-Gemensamma åtgärder krävs, med stöd av EU, och krav på enskilda för att minska näringsläckaget från specialiserade jordbruk. Rätt mat är inte bara är en livsnödvändighet för människan utan också för Östersjön. Det visade Gunnar Norén från Coalition Clean Baltic som pekade på det nya intensiva jordbrukslandskapet som den enskilt största källan till gödningsämnen i Östersjön.
Att algblomning är både naturlig och en bas för livet i Östersjön noterade Helena Höglander från Infocenter Egentliga Östersjön vid länsstyrelsen i Stockholm. Problemet är tillgången på fosfor i vattnet som påverkar och styr hur stor algblomningen blir. För denna sommar ökar förhöjda fosforhalter i södra Östersjön risken för en kraftig cyanobakterieblomning.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!