Den 20 juni släpptes de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som bygger på ett fem års långt arbete av över 400 forskare. Råden utgör det vetenskapliga underlag för Livsmedelsverkets kostråd, men även för alla nordiska länders motsvarande myndigheter.
På uppdrag av nordiska ministerrådet fick kommittén för NNR ta fram vad det vi äter har för effekter inte bara på hälsan, utan även på vår planet, något som är nytt för i år.
– Våra kostråd vägde in miljöaspekter redan 2015, så vi tror inte att de nya rekommendationerna kommer att innebära några större förändringar för oss. De slutsatser vi däremot kan dra när man väger in både hälsa och miljö, är att det som är bra att äta för hälsan också är bra för miljön och klimatet, säger Bettina Julin, nutritionist på Livsmedelsverket.
De nya råden uppmuntrar till att minska köttätandet med 30 procent, från 500 till 350 gram i veckan. Det ska heller inte bytas ut mot till exempel kyckling. Istället ska mer växtbaserad mat konsumeras, som baljväxter och grönsaker, även fisk från hållbart fiskade bestånd rekommenderas. Något man däremot ska äta minimalt av är processat kött, så som skinka och salami. Det tidigare rekommenderade alkoholintaget låg på fem procent av ens energiintag, men nu menar man att det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion.
– Kostråd är frivilliga att följa, men de behöver finnas för att det ska vara tydligt för folk vad som är bra att äta för hälsan, men också för miljön. Däremot ser vi att även andra åtgärder kan behövas för att förbättra folkhälsan. Som i ett uppdrag att undersöka förutsättningarna för frivilliga branschöverenskommelser om att sänka socker- och salthalt i livsmedel, säger hon.
Vad NNR kommer innebär för de svenska kostråden, är ännu för tidigt att säga, menar Bettina Julin.
– Vårt arbete nu är att sätta oss in i NNR på ett djupare plan, där vi efter sommaren kommer att påbörja arbetet med att uppdatera våra nuvarande kostråd. Vi kommer då att se över andra faktorer utifrån de svenska förhållandena, som hur svenskarna äter i dag och hur ohälsan kopplad till mat ser ut, säger Bettina Julin.
Vad tycker egentligen allmänheten om de nya kostråden och hur ser deras matvanor ut i dag? Helagotland har frågat folk på stan huruvida de kommer att följa råden eller inte.
Marcus Albinsson och Malin Bokstam:
– Min mat består mest av grönsaker, frukt och vegetariska alternativ. Jag dricker i stort sett ingen alkohol alls, så för mig passar de här kostråden väldigt bra, säger Marcus.
– Jag dricker alkohol ibland, men inga stora mängder. Sen äter jag mest fisk och vegetariskt, ibland blir det kött. Jag hoppas att det ska bli lättare att hitta bra växtbaserad mat på restauranger, så de här kostråden kan vara kanon på så sätt, säger Malin.
Per Grunditz:
– Jag äter en varierad kost då jag är flexitarian så jag får i mig lite av allt. Men jag tycker råden är ganska bra, exempelvis att minska på alkoholen, säger han.
Josefin Landahl:
– Det är bra att få det mer bekräftat att man ska äta mer växtbaserat, det strävar jag alltid efter att göra, säger hon.
Jacob Rosenqvist:
– De låter rimliga, men är inget jag själv kanske kommer att följa. Jag äter rätt mycket kött, det blir mycket kyckling och ris, rätt så tråkiga matvanor. Men jag försöker att äta mer grönt, men det är inte alltid helt lyckat, säger han.
Helena och Hans Lindstrand:
– För oss är det inte så stor skillnad, vi äter redan mest växtbaserad mat och fisk. Det som var kul den här gången med råden var att de anpassade sig efter miljön också, inte bara det som är bra för hälsan, säger Helena.
– Vi har nog redan ställt om till 95 procent. Jag tror inte vi lagat en kötträtt på sex år. Det beror nog mycket på att våra barn är veganer och vegetarianer, det har smittat av sig på oss, säger Hans.
Cecilia Schelin Seidegård:
– Det är bra att man moderniserar råden. Jag äter varierat, både nyttigt och mycket grönsaker för jag tycker att det är viktigt. Det kommer jag att fortsätta med och vara öppen för, säger hon.
Jonas och Julia Månblad:
– Just alkoholen kändes lite extrem, men vi äter mycket växtbaserat redan, säger Jonas Månblad.
– Jag är sjuksköterska och snart färdig distriktssköterska. Det är många som lever med höga kolesterolvärden och jag träffar många som har hälsobekymmer för att de äter för mycket kött och för lite grönt. Så jag tycker det är bra att vi har de kostråd vi har så att vi kan förebygga sjukdomar redan tidigt, säger Julia Månblad.
Ellinor Vejlens:
– Jag är pescetarian, så jag äter väldigt sällan kött och fisk. Sen tror inte att jag kommer att förändra mina matvanor, för jag tycker redan jag äter så mycket växtbaserat, säger hon.