Minus 18 miljoner för öns hälso- och sjuk- vård
Minus 18 miljoner kronor.Den budgetprognosen redovisar hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-september.Av summan avser 11 mkr utomlänsvårdkostnader.
Att personalkostnaderna för fast anställda och vikarier har ökat i förhållande till 2003 kan nu konstateras.
Dock har förvaltningen minskat hyrpersonalberoendet mer än de 40 procent som nämnden krävt. Hyrkostnaderna för personal beräknas detta år mer än halveras och stanna på tio mkr mot 22 mkr förra året.
Vi är ifrån hyrberoendet ganska mycket i dag, konstaterar hälso- och sjukvårdsdirektören Jan-Olof Henriksson. Vi har ingen budget för hyrpersonal så allt är minus.
I år således hittills tio mkr. De tjänster som tidigare bemannades med hyrpersonal har under 2004 i större utsträckning bemannats med ordinarie personal och vikarier.
Nämnden riktar också kritik mot det nya ekonomi- och personalsystemet. Det ger inte det underlag som behövs för att under året följa upp och åtgärda eventuella avvikelser från budget anser man.
Jan-Olof Henriksson:
Vi lever utan historia med de nya systemen men vi söker hitta ett bra system för att följa upp personalkostnaderna.
Min bedömning är att nämnden trots allt kan uppnå balans vid slutet av 2004 mellan budget och utfall på verksamheterna men inte fullt ut på utomlänsvården.
<span class=MR>Väntetider</span>
Väntetiderna i vården har undersökts av Veronica Hartman.
Ortoped, gråstarr och hörapparater är våra köproblem. Veronica Hartman har nu konstaterat vilka som står i kön, nu ska vi konstatera om det är nödvändigt, menar Åke Svensson.
Det kan exempelvis handla om att en patient tackat nej till en operation och då automatiskt står kvar i kön. I undersökningen konstateras också att kötraditionen underminerar hälso- och sjukvårdssystemets trovärdighet.
<span class=MR>Patientnämnden</span>
Ordföranden i patientnämnden, Ingibjörg Sigurdsdottir och nämndens sekreterare, Lilian Edwards, informerade om patientnämndens verksamhet.
Nämnden är den centrala, opartiska instans patienten kostnadsfritt kan vända sig till när denne fått problem i kontakterna med vården.
- I snitt är det någon per dag som klagar på något, summerar Jan-Olof Henriksson. Andelen ökar något vilket hänger ihop med ökad anmälningsbenägenhet.
Trots allt är det en liten andel, menar han och exemplifierar med att primärvården, som får flest, råkat ut för 123 klagomål men då hade man ca 90 000 besök.
Men bemötandet är det som är svårast och det måste vi bli bättre på, menar Åke Svensson.
Jan-Olof Henriksson:
Nu vill vi ha mer specifik information för att kunna följa upp och förbättra.
Framtagen statistik från 1958-2002 visar på en ökad förekomst av bröstcancer på Gotland. Men ökningen sammanfaller med när mammografiscreening började erbjudas varför man utgår från att det inte har skett någon total ökning.
En orsak är också åldersfaktorn, fler lever längre och löper då större risk att drabbas. Antalet upptäckta fall är nu ca 50 per år.
Nu är ökningen bruten, vi har screenat och arbetat bort en kö. Och det är en hög andel som går när de blir kallade, ca 85 procent, konstaterar Jan-Olof Henriksson.
Antalet fall av prostatacancer är ungefär lika många. Totalt uppgår cancerfallen på Gotland nu till cirka 500 per år.
Så jobbar vi med nyheter