Misstänkta rånare nekar till gärningen

- Jag känner igen din röst, hjärtat slår lika fort nu som det gjorde sist jag hörde den, deklarerade en av de städerskor som bakbundits vid rånförsöket.

Överensstämmande DNA
Den 18 augusti förra året försökte två män att råna Föreningssparbanken och Svensk Kassaservice i Visby. De greps i februari i år på fastlandet efter att polisen i Stockholm och i Visby hade samarbetat med olika utredningar.
Båda åtalade nekar till brott och hävdar att de inte ens var på Gotland den 18 augusti 2004.
Bevisningen som ledde till beslut om häktning är framför allt att tröjor och solglasögon kontrollerats vid Statens Kriminaltekniska laboratorium (SKL) och där man kunnat konstatera att fingeravtryck och DNA överensstämmer med de misstänkta.
Denna matchning kunde de åtalade inte förklara, däremot kunde de tänka sig att grejerna kom från en lokal på Södermalm i Stockholm, där de delade ett förråd och förvarade arbetskläder och annat tillhörande deras firmor som sysslar med fastighetsservice.

"Förbannad och rädd"
De två städerskor som kom först till banklokalen morgonen den 18 augusti, redogjorde båda för sina upplevelser och om vad som hänt. De berättade om två män som tvingade dem att lämna över passerkort, nycklar och koder till lokalerna för att sedan tvinga ner dem på golvet och band dem, först var och en med armarna bakom ryggen, sedan band rånarna ihop deras armar med varandra.
- De talade i en mobil men någon på utsidan och berättade att det var fler anställda på gång till lokalerna, berättade en av städerskorna.
- Jag var skitförbannad men framför allt rädd för vad som skulle hända, både med oss och med de andra som var på väg.
När rånarna lämnat städerskorna och gått för att möta Svensk Kassaservice personal, hörde de en jättesmäll.
- Jag visste inte om det var ett skott eller en dörr som slog igen, förklarade städerskan.

Vittnade om skräcken
Det visade sig vara dörren in till lokalerna som slogs igen med emfas, mitt framför näsan på rånarna, av kassörskorna som var på väg in för att börja jobba.
Även de vittnade om sin skräck och osäkerhet om vad rånarna skulle ta sig till. De hade sett ett vapen i en av rånarnas händer och båda städerskorna hade hotats med vapnet.
- Jag kunde inte ens knappa in pinkoden till min mobil för att ringa polisen, vittnade en av kassörskorna.

Otrygga sedan händelsen
När en tredje kollega kom till platsen kunde polisen larmas och först därefter fick kassörskorna veta att det låg två personer bakbundna på våningen över dem.
Därmed var den värsta mardrömmen över men alla fyra vittnade om att de inte varit sig själva sedan händelsen. Otrygghet och rädsla för plötsliga ljud och rörelser, berättade de om allihop.
Ändå tog tingsrätten paus för att överlägga om den kassörska som aldrig direkt konfronterats med rånarna, skulle anses vara målsägande och inte vittne. Efter kort överläggning konstaterade rätten att kassörskan var målsägande.

Valde att inte berätta
Frågan om vilka rånarna var, är dock fortfarande oklart. Åklagaren, Susanne Wihlborg, hävdar bestämt att det är de båda nu åtalade, inte minst med tanke på bevisningen i form av DNA.
De åtalade hävdar dock, främst genom sina advokater, Björn Hurtig och Thomas Martinson, att de är oskyldiga. De åtalade valde att inte själva berätta om vad de gjort den aktuella dagen utan svarade bara på frågor.

Fiske med en kompis
Den ene förklarade att han KAN ha varit på Gotland men var inte säker. I vart fall hade han inte rånat någon bank. Den andre förklarade att han varit och fiskat hos en kompis.
Hans advokat Thomas Martinson var kritisk till att denna uppgift inte ens kompletterats med förhör av den namngivne kompisen.
Rättegången fortsätter på tisdag i nästa vecka då man hoppas att de inkommande åtalen ska vara klara så att man kan få en överblick över de begångna brotten och se hur de hänger samman.