Mjölk- och svingårdar på ön hävdar sig bra

LRF Konsult har hand om bokföringen för en stor del av de gotländska gårdarna. Det material man har tillgång till genom detta kan användas för att dra en hel del slutsatser. En vanlig fråga är: Hur ligger vi till?
LRF Konsult kan ge ett ganska säkert svar på den frågan då det gäller olika kategorier av bönder. Ekonomen Stefan Nypelius har dykt ner bland alla siffror och utifrån detta kommer han med några påståenden.
Det skall sägas att det gotländska jämförelsematerialet bygger på ett 10-tal gårdar inom varje kategori och att siffrorna gäller fram till och med 2001. Förra årets resultat finns alltså inte med
Mjölkgårdarna
För mjölkföretagen i landet sjönk lönsamheten under 2001, främst beroende på ökade foderkostnader i kombination med sänkt mjölkpris.
De gotländska jämförelsegårdarna ligger bra till, säger Stefan Nypelius. De ligger bland den bästa fjärdedelen.
Det som framgår av statistiken är bland annat att de gotländska gårdarna har nästan dubbelt så mycket över till arbets- och kapitalersättning som medelgårdarna i jämförelsen.
_ Det här är positivt, säger Stefan Nypelius.
Det som är kännetecknande för grisköttsföretagen är att de lever i en bransch med ganska snabba och stora konjunkturförändringar.
Svinen
Under år 2001 rådde en förbättrad lönsamhet med prishöjningar på griskött. Under 2002 har emellertid lönsamheten sjunkit betydligt och 2003 riskerar att bli ett svagt år. 1998 och 1999 var riktigt dåliga år.
Den aktuella jämförelsen visar att de gotländska jämförelsegårdarna ligger bra till. Under perioden 99-01 har deras resultat varit bland de bättre eller i vissa fall mycket bättre jämfört med riksgenomsnittet.
Mankan gissa att de gotländska svinuppfödarna står väl rustade när nästa högkonjunktur kommer.
Investeringsviljan har nämligen varit god.
Under den aktuella perioden har de investerat 25-30 procent av omsättningen i maskiner och byggnader.
Växtodlingen
De gotländska växtodlingsföretagen i jämförelsen har ett sämre driftsresultat än övriga Sverige. Den stora skillnaden ligger på posten "övriga kostnader" och en trolig förklaring är att de gotländska gårdarna har högre lönekostnader.
Det kan bero på att de gotländska jämförelsegårdarna är dubbelt så stora som den jämförda medelgården för landet. Det finns därmed ett större arbetsbehov och man har troligen mer anställd personal.
År 1999 hade de gotländska jämförelsegårdarna samma resultat som medelgården, Det är en allvarlig trend att man tappat i överskott jämfört med riket, säger Stefan Nypelius.
Från Bryssel har aviserats stora förändringar i jordbrukspolitiken. Än så länge rör det sig om förlag men Stefan Nypelius har tittat på vad konsekvenserna skulle kunna bli för Gotland.
Ny EU-politik
En tanke är att i den nya politiken minska direktstödet till jordbruket. Det kan bli ett inkomststöd som är villkorat med miljöinsatser i stället.
Stefan Nypelius gör bedömningen att 15 miljoner per år i direktstöd kan gå förlorat för Gotlands del. Hur stor del av denna summa som sedan kan falla ut i form av miljöstöd är omöjligt att säga i dag.
Även på mjölksidan kan EU:s nya förslag ge stora konsekvenser.
Det finns all anledning att följa vad som händer med förslaget från EU-kommissionen.