År 2019 fick den gotländska kvinnojouren Amanda in 200 samtal från utsatta kvinnor. Året därpå, år 2020, hade samtalen ökat till 500 stycken. Samtidigt ökade antalet akutnätter, det vill säga då kvinnor får bo en till några dagar i kvinnojourens akutboende, från 100 till 200 nätter.
Trots ökningen befarar volontärerna att mörkertalet blivit större under pandemin.
– När mannen arbetar hemifrån blir kvinnan isolerad med sin förövare, då har hon inte samma möjlighet att slå larm, säger Karolina Lyngstad, som är jouransvarig.
– Mannen kan ha större kontroll över hennes telefon, och över när och var hon går, säger föreningens ordförande, Linda Ewald.
Det är just det allting handlar om, kontroll.
– Allt som har med våld att göra grundar sig i ett kontrollbehov, säger Linda Ewald.
– Och det finns olika typer av våld: Fysiskt våld, psykiskt våld, ekonomiskt våld, hot om våld, våldtäkt, räknar Karolina Lyngstad upp.
När en utsatt kontaktar kvinnojouren erbjuder de i första hand samtalsstöd och akutboende. Därefter hjälper de kvinnan att slussas vidare till rätt myndighet, exempelvis polisen och socialjouren. Om mannen anmäls kan volontärerna vara med som stöd under bland annat möten med socialtjänsten och på rättegångar.
– Men allt handlar inte om att anmäla mannen. Vi kan hjälpa dig att ta dig ur en destruktiv relation, säger Linda.
Att säga att någon ska söka hjälp är lätt. Att faktiskt göra det är desto svårare.
– Det kan kännas skambelagt att erkänna att man har problem hemma. Men du är inte ensam om att vara utsatt, kvinnojourer finns av en anledning, säger Linda.
Den ideella kvinnojouren Amanda, som endast består av kvinnor, startades år 1984. Karolina kom med för fyra år sedan.
– Jag hade en vän som behövde hjälp att komma ur ett destruktivt förhållande. Då kom kvinnojourer på tal, men jag tänkte att det endast var äldre, gifta kvinnor som sökte sig dit.
Karolina kände ändå att hon ville göra en insats och kontaktade då kvinnojouren Amanda. Där lärde hon sig snabbt att det inte finns "en sorts kvinna" som behöver deras hjälp.
– Det är unga, gamla, gifta, barnlösa kvinnor från alla olika kulturer.
För Lindas del var det dokumentären om Josefin Nilsson som fick henne att engagera sig.
– Den berörde mig så otroligt starkt.
Även om män inte får ställa upp i just deras kvinnojour önskar Karolina och Linda att fler män engagerade sig i frågan om mäns våld mot kvinnor.
– Är det någon som kan förändra mannen så är det mannen själv, säger Linda och fortsätter:
– Många säger "inte alla män". De tänker att de inte har slagit någon kvinna, så de kan gå vidare i livet. Men dessa män måste också ta ansvar och visa att det inte är okej.
Karolina arbetar som lågstadielärare och hon ser hur viktigt det är att barnen tidigt får en sund värdegrund.
– Som tur är ser jag en förändring, och det tackar jag skolvärlden för. Skolan lägger enormt mycket tid på genus och människors lika värde.
Men än finns det mycket kvar att göra, poängterar Karolina.
– Alla flickor har lärt sig att säga "stopp, min kropp". Men vi måste också lära pojkarna att låta bli.
– Matte kan du plugga upp när du blir äldre, men en dålig människosyn är inte lika lätt att förändra, säger Linda.
De båda är överens om att arbetet är berikande, men också tufft.
– Det gör mig mörkrädd att mäns våld mot kvinnor är så vanligt. Och det är så vanligt att kvinnor känner sig utsatta och uppgivna, att de inte äger sitt liv. Kvinnor som blir kontrollerade saknar ofta jobb och vänner. Men de har ofta barn, vilket gör situationen svårare, säger Karolina.
Värst är det när en kvinna ångrar sig och återvänder till sin förövare.
– Mannen lovar och lovar. Han vet exakt vilka knappar han ska trycka på för att få tillbaka henne, säger Linda.
"Det var en engångsföreteelse", är något utsatta kvinnor ofta får höra.
– Men jag har aldrig hört talas om en man som bara slagit en gång, säger Linda.
Vad säger ni till kvinnor som vill stanna i en destruktiv relation för barnens skull?
– "Är dina barn trygga?", säger Karolina.
– Jag brukar fråga dem om deras pappa är en bra förebild. För barn gör inte som du säger, de gör som du gör, säger Linda.
När pandemin är över, och förövarna återgår till sina arbetsplatser, befarar Karolina och Linda att det kan komma ett efterskalv med kvinnor som behöver deras hjälp.
– Då är vi redo och finns här för dem.