På Stora Tollby i Fole skördar Andreas Wiklund färskpotatis i allt större skala. Tack vare värmen är tillväxten just nu mycket hög, nära ett ton per hektar och dygn, säger han.
För de av öns odlare som satsar på tidiga skördar av färskpotatis och jordgubbar är mors dag en högtid man gärna vill pricka in.
– Det såg svart ut och var motigt, men sedan kom den här värmen, säger Andreas Wiklund på Stora Tollby gård i Fole och berättar att det den kallaste natten var minus åtta grader på fälten när frosten var som värst.
Den tidigaste potatisens blast skyddades då av väv, men det räckte inte när den svåra frosten kom tillbaka under nästan en veckas tid.
– Vi vattnade så in i vassen. Men fem dygn i sträck kunde vi inte dränka odlingarna i vatten, säger Andreas Wiklund och visar ställen där frosten ändå gick hårt åt potatisen.
Att täcka med väv gör stor skillnad för att kunna få fram den riktigt tidiga skörden.
– Genom att lägga på väv har den här åkern hamnat söder om Paris, säger han.
I onsdags kunde de första potatisarna skördas vid Stora Tollby, de två första dagarna närmare 800 kilo.
– Vi är jättenöjda. Tillväxten på den här åkern ligger just nu på ungefär ett ton potatis per dygn, säger Andreas Wiklund.
Andreas Wiklund lyfter ett par stånd med färskpotatis. Så god att man inte behöver något annat till, säger han själv om smaken.
I takt med att volymerna ökar sjunker också priset.
– Det är en stor grej att kunna ta fram en gotländsk vara, och priserna sjunker sedan som en sten. Nu tar vi 60 kronor kilot, men till midsommar är priset kring tian, säger han.
Tidig potatis till mors dag, det såg länge ut att vara omöjligt. Men så kom värmen och satte fart på tillväxten.
Vid Ryftes potatisodlingar i Bro kunde potatisupptagaren och de anställda börja skörda under torsdagen.
– Det är exakt samma tid som i fjol. Skillnaden är att vi satte potatisen två veckor senare i år, för att det var så kallt, säger Karin Andersson och berättar att de under de värsta köldnätterna skyddade odlingarna under lager av både plast och väv, dessutom med extra bevattning:
– Det känns jätteroligt och verkligen fantastiskt, vi trodde inte det här när vi var så sena, säger hon.
Karin Andersson vid Ryftes med nävarna fulla av färskpotatis.
Redan om en vecka tror hon att volymerna har ökat rejält.
– Efter hand går priserna ner och fler har då möjlighet att köpa. Då ökar skörden och vi kan börja skicka till fastlandet, säger Karin Andersson och berättar att den första skörden har bokats upp av gotländska butiker.
Väv skyddar potatisen flera minusgrader, men blir det kallare krävs vattning dessutom.
Även jordgubbar är på gång ut i butik, trots att starten på säsongen var minst sagt motig.
– Vi satte upp tunnlarna den 1 mars. Den 5 mars kom stormen och allt blåste sönder, säger Stefan Olsson vid Bärgården i Källunge.
Stefan Olsson kalasar på en solvarm och söt jordgubbe. Vid Bärgården i Källunge är plockningen i gång, trots en mycket tuff start på säsongen.
Han berättar hur frostnätterna sedan höll honom vaken i flera dygn, med minus 7,5 grad som värst.
– När det är precis tyst och iskallt på natten, då känner man sig jäkligt liten, säger han och beskriver känslan när till och med nödbevattningens sprinklersystem frös ihop.
På morgonen därefter låg isen tjock över odlingarna. I ett försök att rädda dem eldade han under en natt halmbalar, så att röken lade sig som ett täcke över åkern.
Stefan Olsson berättar om iskalla nätter och hur sprinklersystem till nödbevattningen frös ihop.
– Då ångrar man sitt yrkesval – det är en riskbransch, säger Stefan Olsson och berättar att det tagit honom en vecka att återhämta sig.
Återhämtade sig gjorde också plantorna. Dagspriset ut till kund hemma på gården ligger de första dagarna på 55 kronor per ask, med 225 gram bär.
– Nu känns det bra. Jordgubbarna är goda med bra smak. Säsongen ser ut att bli ganska normal, säger Stefan Olsson.
Jordgubbar av flera tidiga sorter mognar nu i värmen under odlingstunnlarna i Källunge.
Öns lantbrukare håller tummarna att Gotland ska slippa järnnätterna i juni. Då kan temperaturen vissa år sjunka långt under nollan och orsaka katastrof med miljonförluster.
– I midsommarveckan 1983 hade vi fem minusgrader. Potatisen, morötterna och råg, allt frös. Det vill vi inte ha igen, säger Andreas Wiklund.