mot bondens ekonomi
-Ett allvarligt läge, men ingen katastrof. Så vill företrädare för den gotländska lantbruksnäringen beskriva situationen efter den långvariga torkan. Foderbristen går att klara, men det kommer att svida rejält ekonomiskt för de enskilda lantbrukarna. Ett inslag i bilden som förvånar är att så många lantbrukare inte verkar ha insett allvaret i situationen utan lever efter ett gammalt välkänt motto: - Det ordnar sig.
I går berättade gruppen vad den kommit fram till vid ett pressmöte hos Anders och Gunvor Berglund, Stora Haltarve i Lokrume.
Det slogs fast att den situation man målar upp i stor utsträckning bygger på bedömningar. Så här låter dessa:
Klen skörd
Vallodlingen. Arealen är i år 38 500 hektar. Skörden bedöms i dag vara två tredjedelar av den normala. Det medför att bristen är cirka 45 000 ton (eller omkring
1 500 lastbilslass).
Att täcka bristen på eget grovfoder med inköp kan komma att kosta 50-75 miljoner kronor.Transporterna kan komma att kosta 5-10 miljoner.
Förstaskörden blev klen, andraskörden uteblev i stort sett. Nu knyts stora förhoppningar till en tredje skörd, som i bästa fall kan tas om cirka fyra veckor.
Men för att den skall bli av måste vädret vara det rätta, det vill säga regn och sedan lagom med värme.
Sämst sedan 1994
Spannmålen. En någorlunda normal skörd ligger på 140 000 ton men i år blir det bara enligt prognosen 105 000 ton, vilket är den sämsta skördenivån sedan 1994. Det betyder att lantbrukarnas på spannmålsodling kommer att ge intäkter som är 35 miljoner lägre än normalt.
Uppmaning
Till detta skall läggas att sockerbetorna ser ut att ge en mager skörd och att det knappast nu finns någon chans till stor förbättring även om regnet skulle komma.
Uppmaningen från "torka-gruppen" till lantbrukarna är att se till att använda det foder som finns på bästa sätt. Uppmaningen gäller också att inventera foderförrådet och jämföra med normalförbrukningen för att se hur mycket som fattas.
Att köpa in det som fattas lär inte erbjuda några problem, eftersom större delen av landet varit förskonat från torkan. Men det drabbar förstås ekonomin.
Slakta inte i förtid
Det gäller också för alla att ta vara på tredjeskörden - om det blir någon - även om man inte har behov av den för egen del. Det finns också goda skäl att ta vara på halmen efter spannmålsskörden. Ammoniakbehandlad halm rekommenderas.
Och det framhålls att man får lov att skörda trädan och ge bort skörden, men inte använda den som salugröda. Biprodukter från sockerbetsodlingen, foderpotatis... ja, allt lär stryka med detta år.
På slakteriet har man redan nu märkt att anmälningarna av utslagskor ökat kraftigt och man befarar att man snart har en situation med slaktköer på grund av att många djur kommer att anmälas till slakt.
Här vill nu "torka-gruppen" mana till försiktighet. Att skicka djur till slakt innan de är slaktmogna är en usel affär. Bonden kan förlora 2 000-3 000 kronor per djur.
Knapert
Rekommendationen är att utnyttja alla möjligheter för att få djuren slaktmogna. Och en hel del möjligheter finns det, alltså
Med utnyttjande av alla knep kan bönderna överleva även det magra året 2006 även om det blir knapert med pengar.
Den som har svårigheter att klara sina bankåtaganden rekommenderas att ta upp en diskussion med sin bank. Där har man förmodligen förståelse.
Sade upp anställd
Gunvor Berglund kan berätta om torkans konsekvenser för Stora Haltarves del. Det skall inflikas att det är en gård med intensiv djurproduktion med omkring 400 djur just nu.
- Vi räknar med att få lägga 200000 kronor på inköp av foder, berättar Gunvor. För att klara det ekonomiskt har vi blivit tvungna att skicka hem en person som vi haft deltidsanställd hittills. Vi får jobba mer själva.
Så jobbar vi med nyheter