Hon tar fram statistik och visar hur staplarna som redovisar andelen fyraåringar med övervikt och fetma har sjunkit under senare delen av 2000-talet.
- 2009 var väldigt positivt, då var det en påtaglig minskning av både övervikt och fetma bland framför allt flickorna. Men jag tror det är för tidigt att ropa hej, siffrorna för 2010 kommer att peka uppåt igen. Men vi hamnar inte lika högt som 2008, så vi ser trots allt en nedåtgående trend, säger Anna Levin.
Men trots denna positiva trend så är övervikt och fetma bland barn ett allvarligt problem.
- Det är ett problem både internationellt, nationellt och lokalt, säger Anna Levin.
Kurvan har planat ut
Det var i mitten av 1980-talet som larmrapporterna om övervikt och fetma bland barn och unga började komma. Och fram till 2000-talets början steg kurvan brant, sen har den planat ut men ligger fortfarande drygt tio procentenheter högre än på 80-talet.
- Jag tror vi är på väg åt rätt håll igen, men att ändra vanor brukar ta generationer, heter det ju. Så det lär dröja innan vi fått bukt med problemet, säger Anna Levin.
För det är våra vanor som är orsaken till att fettman brett ut sig och blivit en regelrätt folksjukdom som även drabbar barnen.
- Det handlar om kosten, hur vi äter och vad vi äter. Och det handlar om hur vi rör oss och förflyttar oss; om minskad vardagsmotion, säger Anna Levin.
Gå mer med barnen
Övervikt är välfärdssamhällets sjukdom.
Barn skjutsas idag; till dagis, till skola och till aktiviteter. Av tidsbrist eller på grund en hårdare trafiksituation väljer föräldrar att skjutsa sina barn i stället för att gå eller cykla med dem eller låta dem gå själva.
- Ta en kvart extra på morgnar och eftermiddagar och gå med barnen till dagis eller skola, råder Anna Levin.
Lek i närmiljö
Hon tror också att det var vanligare förr att barn var ute och lekte i sin närmiljö. Idag har innesittandet ökat, barn väljer tv:n eller datorn framför lek.
Medvetenheten om både kostens och motionens betydelse för barn är dock hög. Fler och fler inser hur viktigt det är och Anna Levin tror att det är denna medvetenhet som nu börjar ge utslag i barnhälsovårdsstatistiken.