Motstridiga signaler om vindkraften
Knutsen ger intrycket att utbyggnaden kommer att fortsätta så fort kabeln är på plats. Men hon känner säkert till att flera projekt på Gotland har stoppats eller tvingats minska i storlek med hänsyn till höga naturvärden, redan innan den nuvarande kabelns kapacitet satte stopp för fler verk. Mästermyr, Lojsta, Forsvidar och Forsviden är några exempel. Även andra utpekade områden på ön har naturvärden som kan stoppa utbyggnaden.
Därför lobbar vindkraftbolagen för att försvaga miljöbalken och artskyddsförordningen. Vindkraften marknadsförs som miljövänlig, samtidigt som bolagen vill försvaga miljöskyddet för att underlätta utbyggnaden. Är detta vad vindkraftsamordnaren hoppas på?
Dålig lönsamhet är ett annat hinder. Därför kräver branschen ökade subventioner, trots att Sverige bedöms nå målen för andelen förnybar energi och utsläpp av växthusgaser år 2020 med nuvarande subventioner (Kontrollstation 2015).
- Det är dags att göra halt i utbyggnaden av vindkraften på land skriver energiexperterna Nils Andersson (konstruktör av elcertifikatsystemet), Gunnar Fredriksson och Matthias Rapp (f d ledande inom Svensk Vindenergi) i Dagens Samhälle den 5/3.
Svensk vindkraft ger idag 12 TWh och med alla beviljade projekt har vi över 30 TWh vilket överstiger målet för år 2020. Ytterligare 30 TWh är under prövning och till detta kommer projekt där prövning inte påbörjats. Det pågår alltså en kraftig överetablering. I det läget vill Gotlands politiker bygga ut vindkraften ännu mer.
- Jag har läst artikeln med intresse. Det är precis den här diskussionen vi behöver ha säger statens vindkraftsamordnare Lars Thomsson i GT den 9/3. Men hur rimmar det med talet om 150 eller 300 nya verk på Gotland?
- Lokalt ägande är den viktigaste framgångsfaktorn för att vindkraften skall accepteras av invånarna, säger Lars Thomsson vid möten runt om i landet. Nu säger regionen att det är utländska pensionsfonder som vill bygga. Hur går det då med acceptansen?
Så jobbar vi med nyheter