Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Miljöpartiet tagit fram siffror på vad regeringens neddragningar på gymnasieskolan innebär för de enskilda kommunerna.
Och resultatet är nedslående.
Landets kommuner får 675 miljoner kronor mindre i statsbidrag 2012 än i år, och besparingarna ska fortsätta flera år framåt. År 2015 ska staten spara nästan två miljarder kronor - på gymnasieskolan.
Antal lärartjänster
Besparingarna har kritiserats av såväl Sveriges kommuner och landsting och av Lärarnas riksförbund, som av Miljöpartiet - som har räknat om besparingarna i antal lärartjänster.
För Gotlands del ska man spara in drygt 11,7 miljoner kronor, eller fram till 2015 motsvarande 22 lärare.
Riksdagsfadder för ön
Gustav Fridolin, som är, förutom språkrör för Miljöpartiet, riksdagsfadder för Gotland, oroas av siffrorna, på riksplanet generellt och för Gotland i synnerhet.
- På Gotland kan man inte utnyttja de samordningsvinster som regeringen faktiskt räknar in i sina beräkningar; Gotland är en ö där man till exempel måste ha så gott som alla gymnasieprogram, resonerar Gustav Fridolin.
Enligt Miljöpartiets beräkningar kostar en person som inte får det stöd han eller hon behöver under gymnasiet och som därmed inte går ut med fullständiga betyg, uppemot 15 miljoner kronor för samhället.
Stora kostnader
- Gotland dras redan med stora kostnader för att inte alla har fått en ärlig chans från början. Får man då färre lärare och större klasser - vilket regeringen själv räknar med att det blir - så är risken stor för att fler inte blir sedda och får det stöd de behöver, säger Gustav Fridolin.
- I stället för att satsa på skolan som man skulle vilja, kan man på Gotland tvingas prioritera att försöka låta bli att skära ned. Det är i snitt nio procent av lärarna som försvinner, och jag tror knappast att det lönar sig mer att betala för arbetslösa lärare än för att låta dem undervisa.