- Vi har varit jättenoggranna med att vi också lämnar andra dörrar öppna. Google har på inget sätt fått ensamrätt till vår närvaro på nätet, säger överintendent Berndt Arell.
På tisdagen invigde kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) högtidligt Google Art Project på Nationalmuseum i Stockholm. Från och med nu ingår museet, tillsammans med bland andra Livrustkammaren och Världskulturmuseerna, i nätgigantens världsomspännande digitaliseringsprojekt.
Vill nå ut
Projektet startade redan förra året, då i samarbete med 17 utvalda internationella gallerier och museer. I den andra fasen har antalet vuxit till 151 konstinstitutioner som tillsammans tillgängliggör 30 000 konstverk på nätet. Att Moma i New York, Tate Gallery i London och Uffizierna i Florens var med från början bidrog till att Nationalmuseum tackade ja till att delta - men det allra mest lockande med projektet var möjligheten att nå ut, konstaterar Berndt Arell.
- Det viktigaste för oss är att det ökar tillgängligheten till samlingarna. Vi hoppas att vi genom den här andra inkörsporten också kan nå ut till nya målgrupper, sådana som inte hittar direkt till vår hemsida.
Olika arenor
Men Google är inte museernas enda nya samarbetspartner. Centralmuseernas samarbetsråd, där Nationalmuseum ingår, beslutade nyligen att inleda ett samarbete med Wikipedia och Wikimedia. Även där kommer museerna att bidra med bilder och texter kring verk ur sina samlingar på nätet.
- Tillsammans kommer vi att lyfta fram verk ur samlingarna. Vi tror att man ska finnas på olika arenor, inte bara välja en och satsa allt på den, utan röra sig i hela den digitala världen, säger Berndt Arell.
Han är övertygad om att fördelarna är större än nackdelarna när det gäller samarbetet med Google. Men vad har Google att vinna på att lägga ut konst på nätet?
- Många frågar oss hur Google och kultur går ihop, men för oss är det här ett naturligt steg, eftersom vår vision är att tillgängliggöra all världens information för alla, säger Emma Stjernlöf, kommunikationschef på Google i Sverige.
Vad tjänar ni konkret på det?
- Det här är ett rent ickekommersiellt projekt för oss. Men i slutänden ser vi att allt som utvecklar internet och får fler användare till internet ligger i vårt långsiktiga intresse.
I en första vända har Nationalmuseum valt att lägga ut 70 av sina konstverk på sajten. Några av dem är museets mest kända - som Rembrandts "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis" och Renoirs "La Grenouillère". Andra är relativt okända även för en svensk publik: som Fanny Brates "Namnsdag".
- Vi vill visa upp vår specifika profil så det är mycket svensk konst och vi har särskilt valt att ha många verk av kvinnliga konstnärer. Det här är en möjlighet för oss att visa det är som speciellt för oss och som inte finns någon annanstans, säger Per Hedström, biträdande chef för samlingarna på Nationalmuseum.