Musik från hjärtat
Foto: Henrik Radhe
23 år gammal har gotlänningen och gitarristen Patrik Jakubowski valt sin musikaliska väg i livet. Jag lyssnar på hans Not worth it och Soldier på myspace.
Texterna är starka och bärs fram med känsla i rösten. Med lätt anslag löper fingrarna över strängarna och skapar melodiösa slingor på gitarren.
- Jag vill nå ut och gör allt för att bli hörd. Med skivan som kommer i vår är grunden lagd, säger han.
hounds kallas projektet. Meningen är inspirerad från Henry David Thoreau, amerikansk författare, naturalist och transcendentalist som, verksam på 1800-talet, förutsåg bland annat ekologi och miljöhistoria i sina skrifter om naturhistoria och filosofi.
- Skivan är mitt första utkast i världen, konstaterar Patrik Jakubowski som gör inspelningen tillsammans med Mikael Bladh på slagverk, Sara Andersson på bas, Anna Segerberg, sång och Stefan Helleblad som producent.
Patrik konstaterar att skivan blir spretig. Varje låt är ny och unik och lyssnaren kastas från den ena musikaliska upplevelsen till den andra. Det är precis så han vill ha det.
- Min musik och mina texter ger uttryck för min röst i världen, säger Patrik som är vegetarian och har ett starkt engagemang i djurens rätt. Särskilt riktar han in sig på fiskeindustrin som han karaktäriserar som en brutal verksamhet med lite respekt för allt havslevande.
- En av mina låtar har revanschton. Den skrev jag ur ett hajperspektiv och med tanke på industrin som skär fenorna av levande hajar som sedan slängs tillbaka i havet.
- På samma sätt har jag skrivit musik där jag sjunger inifrån ett träd och då med tanke på palmindustrin.
Patrik Jakubowski förklarar hur han lever sig in i en roll som han sedan berättar om i sina texter. Men jag skriver inte om mig själv utan hur det kan upplevas, förtydligar han.
Född i en musikerfamilj har musik alltid funnits som en naturlig och självklar del i hans liv.
- Först spelade jag hemma och provade olika instrument. På kulturskolan spelade jag gitarr i två år och tog privatlektioner. Gymnasieåren gick jag på musikestet och valde en lärare i gitarr på Musikhögskolan i Stockholm dit jag åkte.
skrev han låtar och hade ett band som lades ner. Det var då han spårade in på klassisk gitarr. Efter gymnasiet spelade han solo och tillsammans med sångerskan Anna Segerberg.
Han tröttnade på det förutbestämda i klassisk musik, flyttade till Stockholm och gick på Birkagårdens musikfolkhögskola, fortsatte till Göteborg och så åter till Stockholm. Nu är han återinflyttad på Gotland.
- Som klassisk gitarrist gäller det att öva som alla andra men att göra det snäppet bättre. Då är det roligare att göra mina egna grejer. Musik är så mycket glädje och jag vill mer än att bara återskapa gammal musik.
- För mig är musik vad hjärtat säger och att kunna berätta vad jag vill i ord och ton.
Så jobbar vi med nyheter