För att Sveriges elproduktionen ska vara helt förnybar 2040 krävs mer vindkraft. Nu har Naturvårdsverket och Energimyndigheten tagit fram ett förslag som visar hur utbyggnaden kan fördelas mellan olika län.
Förslaget fördelar cirka 80 TWh (terawattimmar), så mycket landbaserad vindkraft som anses behövas för att nå målet. Av det föreslås Gotland få 1 TWh. Det är betydligt mindre än Gotland planerar för. I nuläget producerar Gotland cirka 0,5 TWh el från vindkraft. Målet i gällande översiktsplan från 2010 är en produktion om 2,5 TWh per år.
Länsstyrelsen och Region Gotland hade förra veckan ett möte med Naturvårdsverket och Energimyndigheten för att diskutera fördelningen. Regionen ska ha en reviderad översiktsplan för Gotland klar 2023, och en utbyggnad av vindkraften är fortfarande en viktig pusselbit.
– I nuvarande översiktsplan är utbyggnaden väl avvägd. Det som hänt efter att planen antogs är att lagstiftningen om skydd av örnarna ändrats. Det har påverkat utbyggnaden, säger planarkitekt Frida Brunner.
Att det skiljer så mycket mellan de gotländska ambitionerna och det nya förslaget är inte bra, eftersom det som Naturvårdsverket och Energimyndigheten föreslår ska ligga till grund för kommande statliga vindkraftsstrategi.
– Det som föreslås är en lägsta nivå, och innebär inte att Gotland måste sänka målet, påpekar Agneta Green som handlägger energifrågor vid länsstyrelsen.
”Det svårt att uppnå en rättvis fördelning” skriver Naturvårdsverket och Energimyndigheten i sitt förslag. Man har utgått från elanvändning, närhet till konsumenter, samt konfliktytor som kan försvåra en utbyggnad (Gotland har ingen yta som är konfliktfri). Frida Brunner påpekar att det finns mer som myndigheterna borde ha tagit hänsyn till:
– Gotland är utsett till energipilot för en omställning av energiproduktionen. Mycket av vår industri är på väg att ställa om sin produktion. Cementa till exempel.
Förslaget innehåller en teoretisk beräkning av hur många vindkraftverk som krävs för att nå målet. Med 6 MW effekt på turbinerna kan 48 vindkraftverk ge 1 TWh. Det kan jämföras med Region Gotlands mål, som skulle kräva cirka 100 verk av samma storlek för att nå 2,5 TWh.
För att nå klimatmålet vill Naturvårdsverket och Energimyndigheten se en snabbare och mer träffsäker handläggning av vindkraftärenden. Bolag ska i ett tidigt skede få besked om ett projekt är möjligt att genomföra.
På fastlandet är det kommunala vetot en viktig fråga. Regeringen vill snabbutreda om det är möjligt att slopa kommunernas rätt att säga nej.
För Gotlands del är vindkraftens samexistens med örnar viktigast. Flera projekt har stupat på att det finns bon för nära planerade vindkraftverk.
– Det är bra om den processen blir mer träffsäker. Många bolag hinner lägga ner mycket tid och pengar innan de vet om det går att bygga, säger Agneta Green.
I januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna finns inskrivet att en översyn av art- och habitatdirektivet ska göras. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag i maj nästa år.
– Örnfrågan har jättestor betydelse. Om örnarna får ett fortsatt starkt skydd kanske utbyggnaden inte blir större än en terawattimme, säger Frida Brunner.
Resultatet av det inledande mötet blev att Naturvårdsverket och Energimyndigheten ska återkomma med ett reviderat förslag för Gotland