Mystisk flytt av forngravar i När

Exakt vad som har hänt med de tre forngravarna på fyrans hål tycks vara höljt i dunkel. Men att något hände med de tre stencirklarna i samband med städdagen i april för fyra år sedan tycks stå klart.
När Lars-Erik Jacobsson, banans arkitekt tillika greeenkeeper under flera år, kom för att spela veterangolf på fredagen efter städdagen, var stenarna borta. De låg utanför banan, i ruffen. I en hög som enligt Jacobsson inte fanns där veckan före städdagen.
Efter veteranrundan kontaktade han några klubbmedlemmar som bekräftade att de tre cirkelformade järnåldersgravarna hade tagits bort för att förbättra framkomligheten. Eftersom Lars-Erik hade lämnat de flesta uppdragen när han pensionerades i mitten av 1990-talet antog han att de klubbansvariga hade de arkeologiska myndigheternas tillstånd att flytta stenarna.
FIck anonymt brev
Under sommaren ett år senare frågade en person honom på golfbanan varför stenringarna hade tagits bort. Lars-Erik hänvisade till klubbens styrelse och förklarade att han hade undrat över samma sak. På hösten samma år kom samma person fram till honom igen, den här gången i Visby, och frågade varför han hade rivit upp gravarna. Lars-Erik förnekade all inblandning med förklaringen att han städdagen år 2000 var i Stockholm.
Han hänvisade återigen till styrelsen.
I slutet av maj 2002 fick han så ett anonymt brev, ställt till honom som banutvecklare. De undertecknade "kulturintresserade" ville uppmärksamma honom och styrelsen på "...den förändring som skett bland forngravarna..." och ville få klarhet i om man hade anlitat arkeologisk expertis för åtgärden.
Efter det vände sig Lars-Erik Jacobsson till länsstyrelsen.
Ingen vet antalet stenar
På länsstyrelsen förklarar man att markexploateringsföretag är skyldiga att följa den ekonomiska kartan. Om man hittar en okänd fornlämning, eller misstänker att den inte är markerad, är man skyldig att anmäla det. Golfklubben, som äger fastigheten sedan några år, har således det ansvaret.
När den ekonomiska kartan framställdes i slutet av 1970-talet inventerades fornlämningarna. Stensättningarna vid hål fyra fanns då med som gravfält. Med anledning av att Lars-Erik Jacobsson tog upp frågan besiktigade länsstyrelsen platsen för cirka två år sedan. Man kunde då konstatera att lämningarna hade ändrats, men inte i vilken omfattning.
Eftersom ingen direkt okulär besiktning har gjorts av gravarna på 20 år, är det svårt att veta det exakta antalet stenar i dem. Om gravarna är helt bortforslade eller inte, vet vi inte. Men bilden stämde väl överens med hur allmänheten har beskrivit den.
Detta säger Katarina Amér, handläggare av arkeologiska ärenden vid länsstyrelsen, som gjorde besöket.
"Direkt osanning"
Nyligen fick diskussionen om gravlämningarna vid hål fyra nytt bränsle.
I en anonym insändare påstods "självaste banarkitekten" ha varit med om att spetta upp stenarna. Lars-Erik Jacobsson kände sig återigen utpekad. Han replikerade först, och har nu valt att göra offentlighet av frågan.
Insändarskribenten far med direkt osanning. Jag vill inte bli anklagad för att ha brutit mot kulturminneslagen. Jag var inte ens på Gotland när det skedde, säger han och tillägger:
Om jag hade varit med hade jag omedelbart förhindrat det. En sådan arbetsorder kan man bara inte godta, det vet väl alla att man inte flyttar på fornlämningar, säger han.
Men eftersom ingen verkar vilja ta ansvar för det skedda funderar Jacobsson:
Det verkar tydligen som att man får ta upp forngravar eftersom det lär ha skett och tre medlemmar har berättat att de har varit med och spettat upp stenringarna.
Styrelsen ytterst ansvarig
Christer Mårtensson är ordförande i golfklubben. Han beklagar den uppkomna situationen och att banans arkitekt har fått klä skott.
Jag vet faktiskt inte vad anklagelserna grundar sig på. Det vore bättre om insändarskribenten vände sig till oss, eller gjorde en formell anmälan, säger han.
Mårtensson säger vidare att När GK välkomnar en kontakt med länsstyrelsen.
Vi har haft bra kontakt med arkeologiska myndigheter under åren och de får gärna komma ut för att se efter.
Katarina Amér säger att länsstyrelsen kommer att kontakta klubbens styrelse inom en snar framtid.
Och oavsett vem som har gjort vad med gravarna så ankommer ansvaret till sist på klubbens styrelse som ägare till marken. Men innan vi utreder det vill vi att styrelsen ger sin syn. Sedan gör vi vår bedömning. Det viktiga är att fornlämningarna skyddas och vårdas och att det framgår tydligt i framtiden.