När bilen kom till Hemse var det ett hemmabygge

I lördags hade hembygdsföreningen bjudit in till en träff för de som varit behjälpliga vid det senaste häftets tillkomst.
-Vi har valt att jobba med flera små häften i stället för att göra en sockenbok, förklarade föreningens ordförande Rune Melin.
En sockenbok är oftast ett gigantiskt arbete som dessutom kräver en stor samlad kapitalinsats. Det är lättare ur alla synpunkter att ta fram mindre häften. Dessa häften kan mycket väl i en framtid sättas ihop till en sockenbok.
Det första häftet kom ut 1999 och handlar om hur Hemse förvandlades från bondebygd till köpcentrum. Det andra häften, som kom ut till förra årets torgdag, behandlade "Hus och byggnader".
I det häfte som nu föreligger behandlas två skilda ämnen.
Storbyn
Först handlar det om Storbyn. Textförfattaren Folke Jonsson, som är infödd Hemsebo, är lite förvånad över att så många inte vad som menas med begreppet Storbyn. Han har i många fall fått förklara att i det begreppet ligger de stora gårdarna vid Fardhems-vägen. Ordet Storbyn kan ha kommit av att gårdarna är stora.
Folke Jonsson har nu bland annat intervjuat boende på gårdarna Arges, Likmide, Mullvalds, alla Ocksarve-parter och Asarve .
Här handlar det om gårdshistoriker, som till stor del bygger på aktuella intervjuer gjorda med personer som bor på gårdarna. Dessa intervjuer gör att det hela blir intressant även för den som inte är direkt involverad i gårdarnas historia.
Hemmabygge först
En del av häftet som riktar sig mot en bredare intressegrupp handlar om hur bilen kom till Hemse.
Hemses första bil kom emellertid inte till samhället utan den var faktiskt ett hemmabygge. Ägare och kontruktören var Lars Louis Siltberg. Bilen fick registreringsnumret I 3. Året var 1908.
Siltberg hade varit i USA och studerat biltillverkning och det var därför han kunde bygga sig sitt eget fordon. Den första bilen var en fyrsitsig bil med hermmagjord bensinmotor på nio hästkrafter.
En del av bilavsnittet handlar om Sam Kollberg, idag en 93-årig man, som också deltog i lördagsmötet. I häftet berättar han för Folke Jonsson att han mycket väl minns sin första biltur. Det var en åktur som han och några andra Fardhem-grabbar bjöds på av källarmästare Rosenblom från Hemse hotell. Redan år 1929 hade familjen Kollbergs en taxirörelse och 1937 började Sam en egen taxirörelse i Hemse.
Sam Kollberg har många bilminnen att berätta och en hel del av dessa finns nu återgivna i Hemse-häftet. Detta häfte ( A 4-.format, 44 sidor) är tryckt i en upplaga på 500 exemplar och det kommer att säljas på torgdagen.
Eget arkiv
Även till nästa år tror man sig kunna ha ett nytt häfte att presentera. Riktigt vad det kommer att innehålla vet man inte ännu. Men helt klart är att det finns en rik källa att ösa ur. I källaren på Röda Korsets hus vid Storgatan har föreningen ett eget innehållsrikt arkiv att plocka uppgifter ur. Kanske blir det ett häfte med ungefär samma upplägg som årets, det vill säga att det först handlar om ett antal gårdar och sedan om någon annan historisk företeelse sedd ur Hemse-vinkel..
Hemseborna själva tycker att de ligger en bit efter många andra socknar när det gäller arbetet med att tillvarata hembygden. Det kan bero på att det inte finns så många genuina Hemsebor. Många är inflyttade från socknarna runtomkring och dess inflyttare tycker sig i hembygdssammanhang tillhöra sina hemsocknar och engagerar sig därmed inte i samhällets hembygdsvård.
Är snart i fatt
Men Hemseborna är nog snart i fatt. De lägger snart sista handen vid ett nybygge av att bulhus i Högbyäng, där de skall ha föremålssamlingar. Och utgivningen av "sockenhäftet"kanske i sinom tid visar sig vara väl så värdefullt som utgivandet av en sockenbok.