"När börjar Faktab glasa in Hästgatan?"
Jag undrar för mig själv, går jag i Faktabs korridorer? Är detta Faktab-land?Det är Ulla Murat som ställer sig dessa frågor. Hon gör det i en C-uppsats i Kulturgeografi.Uppsatsen innehåller kritik mot att så många byggnader kring Hästgatans västra del har kontoriserats. Det är inte Faktab utan kommun och länsstyrelse som kritiken riktas mot. Myndigheterna har tillåtit företaget att mer eller mindre privatisera en del av staden.
Så lyder titeln på Ulla Murats uppsats, som hon skrivit i samband med studier vid Högskolan i Visby. Hon har koncentrerat sig på att kartlägga vad som hänt kring den del av Hästgatan i Visby där företaget Faktab Finans nu bedriver en mycket omfattande verksamhet med 400-500 anställda. Ulla Murat är noga med att framhålla att hon på intet sätt vill ifrågasätta Faktab Finans AB, varken företaget i sig, dess verksamhet eller dess anställda.
<span class=MR>Hur blev det möjligt?</span>
Det uppsatsskrivaren hellre vill diskutera är hur det blivit möjligt för företaget att på kort tid lägga under sig, förändra och privatisera en så stor del av staden. Här fanns förr en mer offentlig verksamhet med naturmuseum och hotell exempelvis, men nu måste man vara "faktabian " (= anställd på Faktab) för att få tillgång till fastigheterna. Går man omkring på gatorna i området finner man 32 fönsterdekaler som upplyser om att det är Faktab som bor här.
Faktab har också tillåtits att förvandla en trädgård till parkeringsplats och man har fått riva ett par hus och blåsa ur ett hus vid Volters gränd med fasad mot Mellangatan.
Ulla Murat konstaterar att den högt värderade miljön i Visby gör att alla förändringar på fastigheter är bygglovspliktiga. Faktab förändrar sina fastigheter och får alltid lov att göra detta.
Murat menar att det handlar om makt.
<span class=MR>Nej blev ja</span>
Hon ger ett exempel. År 2001 får företaget avslag på ett sökt rivningslov av två byggnader. Två år senare söker Faktab i en och samma ansökan om rivningslov, bygglov för ändrad användning av byggnader samt bygglov för uppbyggnad av lagerbyggnad och kontor.
Då blir det inga avslag. Faktab får lov för allt.
Det förvägrade rivningslovet är enda gången som byggnadsnämnden fattat ett för företaget negativt beslut.
Det verkar som om ju större förändring Faktab söker bygglov för, desto större är chansen att det inte får avslag, skriver Ulla Murat.
Hon tycker att byggnadsnämnden känns undfallande i sin relation till Faktab.
Hon gör detta konstaterande efter att ha talat med byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman.
Helt klart är att jag upplevde samtalet med byggnadsnämndens ordförande mer som ett samtal med en företrädare för Faktab än en företrädare för allmänheten, skriver Murat
<span class=MR>Grannar ignoreras</span>
Det motstånd som framskymtat när det gäller Faktabs förändringar av fastigheter har kommit från grannarna, som lämnat in yttranden som emellertid inte tillgodosetts.
Murat menar att vid en eventuell fortsatt expansion från företagets sida så kommer grann-yttrandena att spela ännu mindre roll eftersom Faktab då kommer att vara Faktabs närmaste granne.
Skribenten upplever att på Hästgatan får Faktab göra vad de vill.
Hon undrar vad nästa steg skall bli?
Kommer Volters gränd att bara vara öppen under kontorstid? Och när kommer Faktab att glasa in Hästgatan?
I sin uppsats kopplar Ulla Murat utvecklingen vid Hästgatan till liknande utveckling på andra håll i världen och hon hänvisar också till en del vetenskapliga teorier som gäller fenomenet makt i det offentliga rummet. Det som måhända är mest intressant i det lokala perspektivet är att vi kan konstatera att det förvisso vid vår högskola produceras material som mycket väl kan tjäna som underlag i den lokala samhällsdebatten.
Kritik. Ulla Murat är i sin C-uppsats kritisk mot att så många byggnader kring Hästgatans västra del har kontoriserats.Foto: HENRIK RADHE
Så jobbar vi med nyheter