”Lanthandeln fanns i nästan varenda socken”

Calle Brobäck har letat i sina gömmor och tillsammans med Gotlands museum återupptar den mångårige folkbildaren sina föreläsningar på temat Gotland förr i tiden.

Inför sin föreläsning om lanthandlar förr, visade Calle Brobäck mängder av vykortsbilder på de många lanthandlarna. Nere till vänster har han lagt ut en ett exemplar av tidningen Gotlänningen från 1960. En annons pryder en helsida, med överrubriken "Den moderna lanthandeln – bygdens medelpunkt".

Inför sin föreläsning om lanthandlar förr, visade Calle Brobäck mängder av vykortsbilder på de många lanthandlarna. Nere till vänster har han lagt ut en ett exemplar av tidningen Gotlänningen från 1960. En annons pryder en helsida, med överrubriken "Den moderna lanthandeln – bygdens medelpunkt".

Foto: Jenny Nilsson

Gotland2022-12-05 20:05

Kommer du ihåg den gamla lanthandeln som fanns på Gotlands landsbygd, ibland flera i samma socken? Nu är de flesta borta men minnena finns kvar. Folkbildaren Calle Brobäck har lådvis med historiska föremål från början och mitten av 1900-talet men också ännu längre tillbaka i tiden.

undefined
I dag är de flesta lanthandlar borta men minnena finns kvar. Folkbildaren Calle Brobäck har lådvis med historiska föremål från början och mitten av 1900-talet men också ännu längre tillbaka i tiden.

En av kartongerna är till brädden fylld med almanackor i behändig storlek, lite som de fickalmanackor som finns nuförtiden. Men merparten av den här samlingen är från 40-, 50- och 60-talet. Vissa ännu äldre.

– På den tiden hade alla börjat med de här almanackorna som julgåvor till sina kunder. Innan hade man gett bort varor till sina trogna stammisar, men man insåg att det blev för dyrt eftersom alla gick runt till varje lanthandel i princip, för att få presenten. Så man började med de här almanackorna, som på ett sätt är föregångaren till de här väggalmanackorna som många butiker ger bort än i dag, berättar Calle Brobäck.

undefined
Calle Brobäck har en imponerande samling almanackor från handlarna på ön. Här finns också några kontra-böcker som användes för att hålla reda på krediter.

Trots att han har en hel låda med dessa klenoder, hade han gärna velat ha en från varenda lanthandel som funnits på Gotland.

– Det är väl inte möjligt, men det vore kul. Folk undrar väl kanske om jag är riktigt klok. Jag gillar att nörda in mig och folk får tycka vad de vill om det, haha.

Han säger att intresset för just gamla lanthandlar är extra stort. Särskilt kul är det om andra vill att han ska plocka fram sina skatter, men också den omätbara kunskap som finns hos Calle Brobäck som den mångåriga guide och folkbildare han är.

undefined
Inför sin föreläsning om lanthandlar förr, visade Calle Brobäck mängder av vykortsbilder på de många lanthandlarna. Nere till vänster har han lagt ut en ett exemplar av tidningen Gotlänningen från 1960. En annons pryder en helsida, med överrubriken "Den moderna lanthandeln – bygdens medelpunkt".

Han berättar att det år 1912 fanns minst en lanthandel i 70 av totalt 93 socknar. Det var efter en reform cirka 50 år tidigare som lanthandlarna började sprida sig – över hela Gotland. 

På 1860-talet kom nämligen en reform som gjorde det möjligt för vem som helst (som var myndig, reds anm.) att etablera sig var som helst. Före lagändringen var i stort sett all handel utanför städerna koncentrerad till orter med en lanthamn, eftersom det var där man fick handla med varandra.

undefined
En sida ur kontra-boken från John E. Eriksson Speceriaffär i Visby, visar vad en sill kostade den 8 oktober år 1915 (25 öre).

Föreläsningen är en del av Gotlands museums program och den första i sitt nygamla slag. Samarbetet är nämligen inte helt nytt. Redan för runt 20 år sedan fanns ett liknande upplägg, där Calle Brobäck i samarbete med museet höll månatliga föreläsningar där han delade med sig av sin kunskap men också den rika historiska samling han har.

undefined
Utöver gamla böcker, almanackor och annat papper har Calle Brobäck även en samling plastpåsar. Givetvis från butikerna vi minns.

– Men den här gången blir det två tillfällen per år, en på hösten och en på våren.

Att det blev just lanthandlar som första tema i föreläsningsserien beror delvis på Calle Brobäck har väldigt mycket saker sparat kring dem.

– Men så tycker jag det är kul också att man kan få med hela Gotland, att det inte bara är Visby. Då är lanthandlare ett jättebra exempel eftersom de fanns över hela ön, i nästan varenda socken, säger han.

undefined
De allra första lanthandlarna låg i anslutning till lanthamnar, därför bildade de ett pärlband längs kusten.

Nästa gång som Calle Brobäck tar fram sina samlingar, och kombinerat med Gotlands museums pinaler håller låda på magasinet på Visborg, kommer det alltså handla om bryggerier.

– Jag har en del etiketter och annat material men inte alls lika mycket som det här med lanthandlarna. Bryggerier fanns också på många platser, inte riktigt överallt. Men det blir ett kul ämne – som känns väldigt aktuellt i och med att det har börjat gå igen. Men det är så det brukar vara, att saker går i cykler över tid.                                                               

Duse var tidigt ute

1854 öppnar Gustaf Fredrik Duse från Alva en lanthandel i Hemse. Något som krävde ett tillstånd från Sveriges riksdag eftersom det inte var fritt fram att bedriva handel utanför orter med lanthamnar. 

1864 klubbas en reform om näringsfrihet i Sverige som får stor betydelse för lanthandlare, som nu får etablera sig utanför orter med hamnar.

1895 fanns det lanthandlare i 60 av Gotlands 93 socknar

1912 fanns de i 70 av socknarna (med upp till tre lanthandlar i vissa socknar).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!