Närhet skapar trivsel i stugan

Vi överraskar Jane Lindell Ljunggren i Hattstugans hjärta, det stora köket. Där finns hon tillsammans med några av de som bor på Hattstugan och de ur personalen som för tillfället är i tjänst.
Den blomsterhyllning vi som GA:s utsända har med oss och beskedet om utmärkelsen orsakar ett visst mått av "hjärtförpickelse" hos Jane.
Det var ju det som var meningen.
Ganska snabbt har pulsen återgått till normal nivå och vi kan sätta oss ner och prata demensvård och vi får veta hur detta med Hattstugan började.
Det var 1991 som Jane satte igång med att utveckla sin idé. Hon hade fått den genom att hon jobbade inom den kommunala demensvården. Hon insåg att det fanns ett behov av mer särskilda boenden.
I idén ingick också en vårdideologi som går ut på att de boende skall känna sig efterfrågade och behövda och inte sitta passivt och vänta på det som skall ske.
Ytterligare en avgörande tanke var att stugan skulle ligga på landet. De politiker som Jane talade med tyckte att stugan borde byggas - om den alls skulle byggas - i ett samhälle, Klintehamn eller Hemse.
Jane bad att få en lista med uppgift om vilka fördelar det skulle vara med en etablering i ett samhälle jämfört med en start i När. Den listan fick hon aldrig.
Fick garanti
Jane försökte trycka på i kommunen för att fler demensboenden skulle byggas. Det gick trögt och det var svårt att få gehör för tankarna.
Kanske går det att göra det privat tänkte jag, berättade Jane.
Hon skissade på ett hus och hon presenterade sina tankar inför olika politiska och andra församlingar. Det var då hon tillämpade den ovan relaterade papegoj-metoden, det vill säga att upprepa samma sak många gånger. Målet var att få en garanti från kommunen; en garanti på att kommunen tänkte köpa platser på det blivande privata hemmet.
Hon skulle lätt ha kunnat sälja demensplater till Stockholm, men det var ju inte det som var idén med stugan. Meningen var att det skulle vara bygdens folk som skulle ha nära till anhöriga som skulle bosätta sig på Janes boende.
År 1994 hade "papegojmetoden" gett resultat och förvissad om att demensboendets platser skulle komma att bli utnyttjade kunde hon låta börja bygga,
Så här i efterhand kan hon tycka att det var lite bra ändå att det inte gick för fort. Det fanns mycket tid att tänka igenom hur Hattstugan skulle utformas.
 Hemkänsla
Jane Lindell Ljunggren stod ensam för idén till demensboendet för åtta personer i När. Hon framhåller att hon haft god hjälp av andra under resans gång. Systern Pia har gått in som delägare och medarbetare. En tredje syster, Zenita, jobbar på stugan.
Demensboendet byggdes under en period då det var knepigt att få banklån. 25 sockenbor gick då in och skrev på borgen för hälften av lånesumman i förvissning om att det var en seriös och för bygden bra satsning som var på gång.
.Personalen, 11 personer, som rekryterades från början är till stor del kvar och har jobbat bra och får i gengäld uppmuntran i form av vidareutbildning. Ambitionen är att hela tiden utveckla vården.
Det som många besökare på Hattstugan snabbt konstaterar är att här finns en alldeles speciell hemkänsla som det inte är alla institutioner förunnat att ha. Det är inte att undra på att det finns ett internationellt intresse för Hattstugan. Det har ju varit japanska studiebesök här och just nu jobbar japanskan Etsuko Honbo här för att riktigt tränga in i Hattstugans verksamhet.
I Japan byggs det mängder av demensboenden och där kommer ideérna från Gotland till användning.
Utökning aktuell
Hattstugan är på väg att utökas.
Vi har köpt in fastigheten här intill, berättar Jane Lindell Ljunggren.
Förhoppningen är att man där inom en snar framtid skall kunna starta en dagverksamhet för dementa. Det som krävs nu för att Jane & co skall ge sig på att investera i en ombyggnad är en kommunal garanti på att man vill köpa platser här. Läget är alltså detsamma som när själva Hattstugan skulle byggas.
Kommer bara det kommunala beskedet kan verksamheten vara igång om ett halvår. Det är en verksamhet som på många sätt kan samordnas med den som drivs i dag.
Hattstugan vård och utvecklings AB, som Hattstugan rent formellt heter, har i år utsetts till Årets företag på Gotland. Med anledning av detta gjorde tidningen Företagaren ett stort reportage Den rubrik som tidningen satte på reportaget är en rubrik med full täckning:De jobbar med hjärtat.