-Vi kan se en tydlig utveckling nu. De gårdsbutiker som har funnits ett tag erbjuder fler produkter, man kanske plockar in grejer från andra företag också, och det satsas mer på förädling av de egna råvarorna, berättar Susanne Welin-Berger på Livs Tek, ett kompetenscentrum som arbetar med att stötta mindre livsmedelsföretag.
-Till exempel fanns det för åtta år sedan bara ett mejeri här, Arla. I dag finns det ytterligare tre mindre mejerier.
Enligt Susanne Welin-Berger är den här utvecklingen viktig för producenterna eftersom man slipper de dyra mellanleden. När det gäller de ekologiska gårdsbutikerna är hon lite osäker på utvecklingen.
-Marknaden skriker efter ekologiska produkter, så de producenterna får jobba på och leverera så mycket till butikerna. Därför tror jag inte att det har varit samma utveckling på gårdsbutikssidan där, en butik tar ju trots allt mycket tid.
Frans Brozén, ordförande i organisationen Samodlarna, bekräftar detta.
-Den ekologiska produktionen ökar, både vad gäller mjölk, kött, grönsaker och spannmål. Men det mesta går via grossister till fastlandet.
Han berättar att identiteten bakom produkterna har blivit viktigare för konsumenterna.
-Det är många som vill veta vem som står bakom produkten, man vill ha ett ansikte på den som producerar. Det är nästan viktigare för människor att veta vem som producerat en produkt och inte hur den producerats.