På Näsudden planerar Vattenfall att byta ut 19 av sina äldre vindkraftverk mot åtta modernare och betydligt större. När parken anlades fanns inte samma krav på skydd för fågellivet som idag.
– Det här området är perfekt för vindkraft, men det är också ett område som är rikt på fågelliv, med såväl havsörn, kungsörn, glada och sjöfågel. För att Vattenfall ska få tillstånd till investeringen behöver det utvecklas system för att skydda de stora rovfåglarna, säger vindkraftskonsulenten Andreas Wickman.
Enligt en studie från 2016 om vindkraftens förväntade påverkan på örnbeståndet fanns det för fem år sedan 56 revirhållande par kungsörn och minst 40 par havsörn på Gotland. Enligt samma studie fanns det vid den tiden inget riktigt bra system för att skydda rovfåglar från de roterande vingarna på kraftverken.
Varken bemålade eller reflekterande blad eller ljudlarm hade gett särskilt upplyftande resultat.
Men nu prövas en annan väg, som bygger på ett system som ursprungligen handlar om avancerad kamerateknik för den amerikanska rymdstyrelsen NASAs räkning. Det går i korthet ut på att kameror läser av parkområdet hela tiden. När något som flyger i luften upptäckts börjar en intelligent rörlig kamera följa föremålet.
På mindre än en halv sekund ska systemet kunna avgöra om det är en ordinär gås eller en örn som närmar sig. Är det senare så bromsas vingarna på tornet automatiskt in. I projektet "Örnkoll" är oberoende ornitologer inkopplade för att jämföra sina iakttagelser med teknikens.
– Jag är för både vindkraft och skydd av örn, säger ornitologen Juho Könönen. Jag hoppas den här tekniken vara till nytta vid nybyggnation av vindkraft. Målet är förstås att minska dödligheten.
Till sin hjälp har ornitologerna ett nybyggt fågeltorn, men en uppvärmd observationshytt, belägen några hundra meter från den kamerastolpe som det amerikanska företaget IdentiFlight nu har monterat. Tekniken har fått snabb spridning. Konflikten mellan vindkraften och rovfåglarna finns förstås inte bara på Gotland eller bara i Sverige.
Därför har programmet utvecklas för att känna igen skyddsvärda arter i olika delar av världen.
De närmaste tio dagarna trimmas utrustningen på Näs in. Enligt Andreas Wickman vill man ha några hundratal observationer innan man kan dra några slutsatser.