Hamnen i Kappelshamn används i dag av marinen, men det finns en förhoppning om att den även ska kunna användas som reservhamn för färjetrafiken. Den, och flera andra pågående projekt, kan få en skjuts om Sveriges Nato-ansökan går igenom.
Om Sverige upptas i Nato måste det till omfattande satsningar på Gotland. Det menar Moderaternas riksdagskandidat Jesper Skalberg Karlsson, som konstaterar följande i ett utspel:
– Gotland blir nu mittpunkt i ett Östersjön som till största delen omges av Nato-länder. Då krävs investeringar för att vi ska kunna få ut maximalt av vårt medlemskap och för att vi ska kunna ta emot stöd från våra allierade i händelse av kris, skriver han och radar upp tredje elkabeln, reservhamnen i Kappelshamn och utbyggnaden av Visby flygplats som exempel på nödvändiga investeringar.
Nato-frågan är förstås politiskt laddad, men även regionens högste tjänsteman, Peter Lindvall, betonar att ett Nato-medlemskap sannolikt innebär högre krav på öns infrastruktur.
– Jag ser att Nato-processen kommer att behöva skynda på redan pågående processer, som till exempel behovet av reservhamn, etableringen av en tredje elkabel, utbyggnad av flygplatsen, för att nämna några av de som också Jesper nämnt, skriver Peter Lindvall i ett mejl till GT.
Som tjänsteman kan Peter Lindvall inte ta ställning för eller mot Nato. Men han tror att öns infrastruktur kan gynnas av ett medlemskap.
Sedan Gotlands regemente återuppstod har det talats om intressekonflikter mellan Försvarsmakten och det civila samhället. Detta mot bakgrund av att flera satsningar omöjliggjorts av försvarets övningar.
Peter Lindvall understryker att den pågående dialogen med Försvarsmakten om "samexistens" måste fortsätta, och framhåller att ett Nato-medlemskap i vissa avseenden kan gynna Gotlands utveckling och infrastruktur:
– Det civila samhället kommer att påverkas av ett medlemskap och sannolikt med positiva effekter. En annan fråga som vi arbetar med och som kommer att behöva mer kraft är bostadsförsörjningen, eftersom vi sannolikt kommer att få fler anställda inom Försvarsmakten på ön, och de ska bo någonstans. Även diskussionen om behovet av beredskapssjukvård kommer sannolikt att behöva prioriteras.
Allt detta kostar ju pengar. Måste regionen prioritera om?
– När det gäller de större processerna så förutsätter vi att det finns nationell finansiering. Vi behöver alltid vara beredda för att göra omprioriteringar bland de frågor som vi äger själva. För 2022 och 2023 ser vi att det finns budgetförutsättningar att förstärka frågor som rör bostadsförsörjning men att det är svårt att hitta kompetens, svarar Peter Lindvall.