Minröjningsgruppen som besökte Visby bestod av fem fartyg: tre polska, ett tyskt och ett kanadensiskt.
Under fredagen förtöjde Nato:s minröjningsstyrka, eller Standing NATO Mine Countermeasures Group 1 som den heter officiellt, i Visby hamn. Gruppen är på Gotland av flera skäl. Dels handlar det om deras normala verksamhet, vilket helt enkelt är att röja och oskadliggöra de tiotusentals minor som fortfarande ligger kvar på Östersjöns botten. Dels vill de öva med den svenska flottan men också passa på att visa upp sig.
– I två dagar ska vi samarbeta och se över våra rutiner tillsammans med svenska flottan. Vi vill samarbeta med dem eftersom Sverige snart, hoppas jag, kommer att vara med i Nato. Här i Visby fyller vi på förråden, får lite vila och visar upp Natoallianse och deras partners, säger Piotr Bartosewicz, befälhavare på gruppens flaggskepp Czernicki, när Helagotland träffar honom ombord på fartyget.
Minröjningsstyrkan består för tillfället av sex fartyg. Fem av dem låg vid kajen i Visby: Det polska flaggskeppet, två polska minröjare, en minröjare från Tyskland och en från Kanada. Det sjätte fartyget är också kanadensiskt men det ligger för närvarande på varv för reparationer. Gruppen, med runt 300 personer i besättningen, är verksamma i Östersjön, Nordsjön och västra delen av Atlanten. Att de är i Östersjön nu beror helt enkelt på att det är en del av deras ordinarie verksamhet.
– Den här gruppen har funnits sedan 1973 och arbetet har pågått kontinuerligt sedan dess. Att hitta så många minor vi kan och förstöra dem är vårt primära mål och primära avsikt, säger Piotr Bartosewicz.
Piotr Bartosewicz leder minröjningsgruppen. De är verksamma i Östersjön, Nordsjön och västra delen av Atlanten.
För att hitta minor använder sig gruppen av olika länders arkiv från första och andra världskriget. Med hjälp av dem kan de göra vissa antaganden om var det kan löna sig att leta. Sedan söker de av havsbottnen med olika metoder, som sonar och fjärrstyrda fordon. Misstänkta föremål analyseras och är det en trolig mina försöker man bestämma vilken typ det är.
– Sedan ber vi om tillstånd att spränga minan och använder dykare eller fjärrstyrda fordon för att placera sprängämnen, säger Piotr Bartosewicz.
Hur påverkar explosionerna miljön och djur?
– Vi låter dem explodera långt från land och vi har rutiner för att skydda miljön. Vi har till exempel en sonar som varnar djur och fiskar om att något ska hända. Minorna är fyllda med ett ton TNT (ett sprängämne, red:s anm), inga kemikalier. Det är bara en stor bomb.
Piotr Bartosewicz menar att minorna som finns kvar i Östersjön är ganska säkra om man inte rör dem. Men det kan hända att fiskare trålar upp dem eller att de hittas när man lägger ner kablar och annat under vattnet. Då kan de explodera och det är ett skäl till att försöka hitta och oskadliggöra dem. Ett annat skäl är att öva inför eventuella nya minor i haven.
– Det är en del av våra övningar. Om det blir nya minor, som nu i Svarta havet, måste vi vara redo, därför övar vi på de gamla. Det är så vi förbättrar våra förmågor och vår beredskap. Vi måste vara förberedda och redo, säger Piotr Bartosewicz.
En bild av Popeye som skuffar undan en mina med texten ”Bad boys” sitter under kommandobryggan på det tyska fartyget Bad berensen.
Minröjningsstyrkan ska ligga kvar i Visby över helgen och under söndagen har allmänheten möjlighet att gå ombord och titta på däck men inte inne i fartygen. När Helagotland träffade befälhavare Piotr Bartosewicz på fredagen hade han ännu inte hunnit gå i land i Visby.
– Jag har varit i Stockholm och Karlskrona men aldrig i Visby. Kanske kan jag ta en tur på stan efter alla plikter och möten i morgon, säger han och hastar iväg mot en väntande lunch med övriga befälhavare.