Naturbetesmarker på Gotland hotas
Gotländska ängsmarker hotas genom förslag på ändringar i EU-stödet.- Vi är oroliga för att den biologiska mångfalden i markerna kommer att försvinna om förslaget går igenom, säger Gösta Cedergren samordnare för EU-stöd till lantbruket.
Foto:
I dag får ungefär 1300 - 70 procent - av jordbrukarna på Gotland del av stödet. Sett till ytan handlar det om kombinerade ängs- och betesmarker på 30 tusen hektar, motsvarande ungefär 25 procent av den gotländska jordbruksmarken. Varje år får lantbruket på Gotland ut 50 miljoner kronor genom gårdsstödet. Till samma marker på Gotland utgår ytterligare 50 miljoner i miljöstöd.
- Det här berör väldigt många som har betesmarker och ängsmarker på Gotland, säger Gösta Cedergren.
Gårdsstödet innebär bidrag för betesmarker. De kalkrika betesmarkerna ger bra avkastning och gårdsstödet fungerar i dag väl ihop med miljöstödet. Det eftersom även den bioligiska mångfalden vinner på betet. Men på Gotland växter på många håll mer skog i de aktuella markerna än vad som föreslås vara tillåtet för att få del av gårdsstödet i framtiden. Om förslaget går igenom innebär det att markägarna ställs inför dilemmat att avverka för att behålla stödet för bete, ställt mot att den biologiska mångfalden då kommer att rubbas.
För att skydda de markerna föreslår därför länsstyrelsen i sitt remissvar till Jordbruksverket att Gotland undantas från de nya reglerna.
Skydd?
Om förslaget ändå går igenom kommer länsstyrelsen försöka skydda de mest värdefulla markerna genom att skriva en så kallad åtagandeplan för aktuella gårdar. Genom den beviljas också utbetalningen av bidrag.
- Men det tar tid att göra de här planerna, och vi har ju inte bra med resurser på länsstyrelsen, säger Gösta Cedergren.
Så jobbar vi med nyheter