Naturens skafferi står vidöppet och gratis

Varför köpa grönsaker i affären, när naturen just nu bjuder på delikatesser? Det frågar sig Ylva Nordin som tycker att fler borde äta det som växer i det vilda.

Den vilda ramslöken används av många i exempelvis potatisgratänger. Ylva Nordin tipsar om att använda även blomman i sallad eller inläggningar.

Den vilda ramslöken används av många i exempelvis potatisgratänger. Ylva Nordin tipsar om att använda även blomman i sallad eller inläggningar.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2021-05-29 20:30

Sju av tio gotlänningar vill vara ute i naturen mer, visar en färsk undersökning. Det märker växtexperten Ylva Nordin också.

– I och med corona har intresset för att odla egna växter och att plocka det vilda ute i naturen exploderat, säger hon och berättar att det var hennes mamma som tidigt fick henne intresserad av att äta det som naturen bjuder.

Efter utbildning till agronom och naturbrukslärare jobbar Ylva Nordin som lärare i naturkunskap, men hon håller också kurser i att använda naturens skafferi.

– Det är den här tiden på året, början av maj och juni ut, som är den allra bästa. Då är det primörer överallt, säger hon och sträcker händerna efter en näve limegröna almfrön som hon genast mumsar i sig.

De har en mild smak som påminner om gröna ärtor och är supernyttiga.

– Frön innehåller mycket antioxidanter, C-vitamin, järn, magnesium, och mycket protein och fett. Just nu är det högsäsong för almfrön och vi har turen att ha mycket almar kvar på Gotland, säger Ylva Nordin.

Hon tycker att fler borde ta med sig en påse ut och skörda vilda växter. 

– Det är gratis att plocka, och de innehåller otroligt mycket mer näring, säger hon och jämför med det som har odlats i näringslösningar eller i snabb produktion för att ge hög avkastning.

I naturen finns också många beska smaker, som exempelvis i maskrosor, färska granskott och frön från lönn, som Ylva Nordin menar att vi så väl behöver.

– Beska signalerar till kroppen att sluta äta och att börja smälta maten. Om du inte är ute och äter vilda växter är det inte så dumt med en skvätt beskt te, lite kaffe eller en liten bit mörk choklad efter maten – för att få igång matsmältningen, säger hon.

Just maskrosor finns det gott om och tipset är att hela växten går att använda. Men späda blomknoppar smörstekta med lite salt och peppar blir en delikatess som inte är fullt så besk som den färska plantan.

Ramslöken växer på många ställen just nu grön och frodig. Den har fått en renässans och används av många i till exempel en potatisgratäng. Ylva Nordin lägger gärna in de späda blomknopparna för att ha dem som tillbehör, till exempelvis något gott på grillen i sommar.

– Jag gjorde också en god lasagne med ramslök, nässlor och lite kirskål, säger hon.

På gotländska stränder växer saltarv, god att steka i smör, menar Ylva Nordin. I trädgårdar är rödplister ett vanligt ogräs, även den perfekt att äta i en sallad eller tillagad i en rätt. I ängsmarker är ängssyran vanlig. Den är god att använda i bakverk och efterrätter, till naturens trerättersmiddagar.

– Ängssyra kan man hacka bladen från i en kaka, det smakar lite som en rabarberkaka, säger Ylva Nordin.

Roten från nejlikrot och humleblomster har en annan eftertraktad smak:

– Torkade och malda smakar deras rötter kakao, säger hon.

Flera veckor framåt är späda blad från till exempel hassel, lönn och ask den perfekta basen i en sallad hemma hos Ylva Nordin.

– Från början av maj till slutet av juni tror jag inte att man skulle behöva köpa en enda grönsak. Det är bara att gå ut i naturen och plocka, säger hon.

Intresset för det ätbara vilda från naturen tror hon bara kommer att fortsätta öka. Tyvärr har corona satt stopp för en hel del av de studiecirklar och vandringar som hon brukat hålla i.

– Den 19 juni arrangeras en sådan vandring i Garda men det finns också många nyutgivna böcker i ämnet, säger hon.

Ylvas recept

Smörstek till exempel 200 gram maskrosknoppar, skott av ängshaverrot, späda stjälkar och blad av hundkex, svinmålla, saltarv eller rödplister med salt, peppar och lite citron.

Prova också att göra en pesto av 300 gram färsk ramslök, kirskål, löktrav, plister, nässlor, granskott eller vild ruccola. 

Grovhacka och kör kort med mixerstav tillsammans med 1 deciliter lättrostade solroskärnor, 1 1/2 deciliter kallpressad rapsolja, salt, peppar och eventuellt 50 gram riven ost.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!