I våras minskades personalstyrkan på avdelningen med åtta personer. Samtidigt gjordes schemat om så att de som blev kvar jobbar kortare men fler dagar.
Sårbarheten är påtaglig, menar de anställda, som ofta tvingas gå in på sin lediga tid för att täcka sjukdomsfall och semestrar.
- Det är inte längre ovanligt att vi tvingas jobba dubbla arbetspass, säger Björn Tellström, sjuksköterska vid intensivvårdsavdelningen.
Extrapengar och lojalitet
För en del är det en chans att tjäna extrapengar, medan andra går in på ledig tid av lojalitet mot arbetskamraterna.
Enligt facket är alla vårdavdelningar mer eller mindre drabbade, men värst är det på dem med många specialistsjuksköterskor.
Linda Eklund, ordförande för Vårdförbundet, säger att merarbetet riskerar att slita ner personalen.
- Vi ser tendensen att övertiderna ökar. Men de som jobbar extra har sedan svårt att få ut den komptid de tjänat in eftersom någon annan måste ta deras arbetspass då.
Tryck kan leda till flykt
På intensivvårdsavdelningen finns det flera anställda med över 100 timmars övertid i år. Det säger Inger Cederskog-Wigström, som för egen del räknar med 150 timmar innan året är slut.
- Just nu är en kollega långtidssjukskriven på grund av arbetsbelastningen, och det kommer att bli fler. Det blev en psykisk stress för oss när bemanningen på avdelningen skars ner i våras.
En annan följd är att få har tid eller ork över att delta i kompetenshöjande utbildningar, säger hon.
Trycket på personalen kan leda till att anställda flyr arbetsplatsen, befarar Linda Eklund.
- Vi tycker att grundbemanningen måste öka så att det går att klara en mindre frånvaro på avdelningarna. Det kommer att spara pengar i längden. De flesta orkar inte arbeta så här mycket så länge. Forsätter detta tempo kommer folk att söka sig ifrån lasarettet.
Ökad kompetens
Jan Carlson, tillförordnad sjukhuschef, medger att övertiden är ett problem inom hela sjukhuset och bekymras även han över hälsoriskerna.
- Jag kan inte annat än hålla med. Det här är inte bra, man ska inte behöva arbeta extra utöver sin ordinarie tjänst. Dessutom medför övertiden kostnader för sjukvården.
Lösningen är att öka personalens kompetens så att enskilda anställda kan lånas ut till andra avdelningar med akut personalbrist, säger han.
Sparpaket på 50 miljoner
Förändringen ska träda i kraft nästa år, som en del av omorganisationen av lasarettet. Kompetenshöjning och arbetsrotation är dessutom helt i linje med det konsultförslag som nästa vecka presenteras för sjukvårdspolitikerna.
GT har redan i flera artiklar avslöjat hur konsulterna bland annat vill flytta både ambulanshelikoptern och sjukvårdsrådgivningen till fastlandet, som en del i ett sparpaket på 50 miljoner kronor.