Så här kan det se ut när marodörerna varit framme. Den orangea snöpinnen är helt knäckt.
GSG Gotland sköter uppsättningen av snöpinnarna och plogning över större delen av södra ön och Marcus Jakobsson som driver företaget ilsknar till över tilltagen. För inte mer än en vecka hann gå innan mängder av snöpinnar låg nerkörda i vägkanterna. Och problemet eskalerar, vilket SR Gotland var först att berätta.
– Folk tuggar som fan om pinnarna inte står där när det kommer lite snö. Och sen kan deras ungar vara där och sladda ner dem i nästa andetag. Jag vet inte vem, men någon gör det i alla fall. Det är tråkigt för pinnarna är den enda försäkring vi har när det är dåligt väder, säger han och fortsätter:
– Det betyder att när det är ett riktigt kraftigt snöfall så är pinnarna det absolut enda vi kör efter. Det är vår livlina längs vägarna och finns det inga snöpinnar så ser vi ju inte var vi ska köra. Då kan vi skada både oss själva och vår egendom.
Alla pinnar ska vara på plats i mitten december och totalt sätter GSG Gotland, som är en underleverantör till Peab, upp 40 000 snöpinnar per år. På Peab som får stå för alla kostnader har man sina teorier om hur det går till.
– Det har blivit sport. Man ska sladda ner så många som möjligt längs en viss sträcka, ju fler man klarar i ett svep desto högre poäng får man. Jag tror att det är så det funkar, säger Stefan Persson på Peab.
Förra året sladdades några tusen av snöpinnarna ner och det riskerar att bli likadant även i år. Och det är mer än bara plogningen som blir lidande.
– Trafiken drabbas på samma sätt som en annan. Från grund och botten är det så att snöpinnarna ställs ut för oss plogare. Men det är ju en win win-situation. För även du och jag kan ju använda oss av pinnarna. Det hjälper ju om det är snöstorm och man sitter och tittar efter dem. Så det är viktigt att de får stå där när man stället ut dem, säger Marcus Jakobsson.
Vad är det värsta?
– Det är ju att även räddningstjänsten och sådant drabbas när pinnarna sladdas ner. Om inte vi kan ploga på ett säkert sätt för både oss själva och andra så kanske de inte kan komma fram. Det är som att någon pissar på jobbet man gör så det är klart att man blir förbannad.
– Jag vet inte om folk tycker att man är gnällig, men det är inte alls min mening. Det är vår bransch jag vill hjälpa så vi får behålla våra snöpinnar, säger Marcus Jakobsson.