Nio av tio läkare rapporterar inte biverkningar av läkemedel

På Gotland är läkarna något bättre än i landet i allmänhet på att rapportera de biverkningar de får kännedom om.
Men många biverkningar rapporteras inte.
För att öka rapporteringen genomförde läkemedelskommittén på ön förra året en kampanj med information och uppmaningen att rapportera mera.Och lite bättre har det blivit i år.
??Att inte fler rapporterar tror jag delvis beror på att man kanske inte kopplar ihop patientens symptom och läkemedlet. När läkemedelsbolagen presenterar nyttan av sina produkter så gör de det i relativa tal medan riskerna presenteras i absoluta tal. Det är ungefär som marknadsföringen av trisslotter. Man får veta hur stor chans man har att vinna, men inte hur många av lottköparna som förlorar sina pengar, menar Franz Rücker. Från årsskiftet blir det skärpta regler för marknadsföringen så vi hoppas på mer neutral och oberoende information.
Många forskningsresultat i samband med att man tar fram nya läkemedel mörkas också. Det har visat sig att bolag känt till risker för allvarliga biverkningar men att dessa hemlighållits.
??Det kommer ju fram förr eller senare, men det kan ta många år innan sambandet upptäcks och därmed orsaka mycket onödigt lidande.

Vioxx och hjärtinfarkt
Han tar Vioxx, ett antiinflammatoriskt smärtstillande medel som godkändes 1999, som exempel. Det tog fyra år att säkerställa sambandet mellan Vioxx och hjärtinfarkt hos tusentals som åt det. Nu är medlet indraget.
??Vi hade vissa misstankar mot Vioxx när det kom och avrådde läkarna här från att skriva ut det. Gotland hade den lägsta förskrivningen i hela landet av just den medicinen, men det är inte uteslutet att även gotlänningar drabbats av hjärtinfarkt sedan de ätit Vioxx, säger Franz Rücker.
Som regelverket ser ut i dag är det svårt att ta reda på om det är så och hur många det i så fall gäller.
??Sekretessen som finns för att skydda patienterna kan kanske i vissa fall innebära att man gör dem en björntjänst. Hade vi kunnat samköra olika uppgifter hade vi kanske kunna se sambanden. En sådan diskussion pågår, att försöka hitta en metod utan att kränka den personliga integriteten.

Viktigt rapportera
Sverige hade tidigare världens strängaste kontroll av nya läkemedel. Sedan inträdet i EU gäller andra regler. Läkemedel godkänns samtidigt i alla medlemsländer. Och det gör det ännu viktigare att rapportera biverkningar och skador.
??Men grundregeln för oss är att inte ha för bråttom med att ta in nya preparat om det inte tillför något ovärderligt utan att vara försiktig och inte lyssna på lockropen. Allt fler behandlas med läkemedel som har ganska blygsamma effekter där nyttan av medicinen snabbt kan uppvägas av även mindre allvarliga biverkningar.

Otillräcklig information
Många patienter är kritiska till att de inte får tillräcklig information om biverkningar av läkaren som skriver ut medicinen.
??Det är naturligtvis en balansgång hur mycket man ska informera. En del kanske inte nämner de sällsynta biverkningar som kan uppstå, för att inte skrämma patienten. Men alla biverkningar är ju inte heller kända. Vissa är förutsägbara och har med doseringen av göra, andra är svårare och har kanske inte upptäckts vid kliniska prövningar.
Just doseringen är viktig för hur patienten mår av medicinen. Och där har man börjat inse vikten av en mer individuell förskrivning.

Vita vuxna män
??Doseringsanvisningarna utgår från vita vuxna män, säger Franz Rücker. Men många läkemedel bryts ned i levern och nedbrytningstakten är väldigt olika, dels beroende på om du är man eller kvinna, dels på etnicitet. Människor från Asien och Afrika har till exempel en långsammare nedbrytning och det måste man ta hänsyn till vid doseringen. Men detta är en ganska ny kunskap.

Biverkningar
Alla biverkningen uppstår inte när man äter sin medicin, ibland blir det problem först när man ska sluta med den. Det gäller bland annat en del antidepressiva medel.
??Läkemedelsindustrins Fass är en insättningsbibel, men snart kommer Fas ut, en bok om hur man på bästa sätt avslutar medicineringen.
Läkemedelsverkets biverkningsenhet tar emot rapporter från läkare, sjuksköterskor som har rätt att förskriva medicin, tandläkare, veterinärer samt sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården. Det som ska rapporteras är livshotande reaktioner och dödsfall, biverkningar som leder till permanent skada, långvarig funktionsnedsättning eller sjukhusvård, oväntade biverkningar och sådana som tycks öka eller bli allvarligare. För nyregistrerade läkemedel ska alla biverkningar som inte finns med i Fass rapporteras.

Tar problemet på allvar
Franz Rücker understryker att läkemedelskommittén tar problemet med biverkningar på allvar och han ser det som något positivt att bredda rapporteringen. Att låta andra kategorier inom sjukvården rapportera, liksom patienter och anhöriga.
??Med dagens teknik borde det gå att bearbeta och analysera sådana rapporter så att vi får en bättre helhetsbild, att snabbare hitta de oväntade och kanske osannolika sambanden mellan medicinen och vilka negativa effekter den kan ha. Det är rimligt att ta tillvara den kunskap som patienterna har, de är ofta experter på sin egen sjukdom och sina symptom. Det visar sig också att det oftast inte är läkare som upptäcker de allvarliga biverkningar som lett till att läkemedel dras in.Det är viktigt att kunna upptäcka ett mönster innan sambandet är helt klarlagt.

Låga ersättningar
Det går att få ersättning från Läkemedelsförsäkringen för kroppsliga skador till följd av läkemedel.
??I dag är nivån på ersättningen skrämmande låg i Sverige, tycker Franz Rücker. Högre nivåer skulle sätta större press läkemedelsindustrin att sluta mörka forskningsresultat eftersom det skulle bli väldigt dyrt. I USA är ersättningen högre och skadeståndskraven mot Vioxx tillverkare beräknas till 150 miljarder kronor.