Tio år i bostadskön är vad som krävs för att få en hyresrätt i Visby. Med den bostadsbristen ökar behovet av förtur för personer som har akuta behov.
Mari Bergström, chef för socialförvaltningens enhet för stöd och försörjning, har på nära håll sett hur ansökningarna till den sociala förturskön ökar i takt med att bostadskön har blivit längre.
Trots att socialförvaltningen bedriver ett förebyggande arbete för att människor inte ska bli hemlösa, står det 19 personer i den sociala förturskön. Under det senaste året har väntetiden i snitt varit nio månader, men den som behöver en stor lägenhet kan tvingas vänta ytterligare ett år.
Är det inte mer bråttom om man exempelvis behöver komma ifrån en våldsam partner?
– Ja, men bråttom finns inte i den här kön. Behöver man komma ifrån en våldsam person får vi hitta tillfälliga lösningar i väntan på en egen lägenhet, säger Mari Bergström.
Bara de allra mest ömmande fallen får medicinsk eller social förtur i bostadskön.
– Det ska vara starka skäl och av varaktig karaktär. Det kan exempelvis handla om att man får en stroke och bor utan hiss, eller att man behöver flytta från en destruktiv partner, säger Therése Thomsson, som är tillförordnad socialdirektör vid Region Gotland.
Till det måste man också ha varit skriven på Gotland i två år och inte ha förmåga att lösa sin situation själv.
Samtidigt som behovet har ökat minskar tillgången på förturslägenheter.
2017 upplät Gotlandshem 100 lägenheter till personer med olika behov av förtur. I år har de bara förmedlat 63 sådana förturer.
Året däremellan sålde Gotlandshem nästan tusen lägenheter ur sitt bestånd till Kuststaden. Det privata bostadsbolaget försöker också att hjälpa till när socialförvaltningen ber om hjälp, men sedan försäljningen för mer än ett och ett halvt år sedan har det bara blivit ett tiotal förtursägenheter.
Bristen på lägenheter till förturskön får kännbara konsekvenser.
Den som inte hittar bostad på egen hand hänvisas till härbärget Birkagården. GA har under hösten kontaktats i ett par olika ärenden där grannar och vänner blivit chockade över att det inte finns något annat alternativ, ens när det handlar om gamla eller sjuka.
Susanne Ryderholm, verksamhetschef på Birkagården, möter nya grupper. Människor som inte har några missbruksproblem och människor som har en helt annan problematik. I somras dök det upp en äldre kvinna som hade en demenssjukdom.
– Det är ju bara vi som finns om man är hemlös, men har man ingen missbruksproblematik är det tufft att bo hos oss. Är man dement eller inne i en psykos och beter sig annorlunda så kan det bli bråk. Det är olyckligt att blanda dessa grupper, säger Susanne Ryderholm.
Mari Bergström konstaterar att det behövs fler lägenheter till förturskön.
– Vi behöver en kortare kö till både förturer och till den vanliga kön för gemene man, konstaterar hon.
Kan politikerna göra mer?
– Ja, det är politiska beslut så det är bara dom som kan göra något, säger Mari Bergström.
– Självklart vill vi att alla ska ha bostad. Det är primärt för välbefinnandet. Men vi har inte lyckat bygga bort bostadskön, säger socialnämndens ordförande Rolf Öström (M).
Behövs det fler lägenheter till förturskön?
– Det vill vi givetvis ha, men läget är som det är och det måste ju finnas bostäder till alla, säger Rolf Öström.