Nipsippan hotar åter Cementa i Slite
Nu är skyddet av nipsippan på Filehajdar och Hejnum hällar på tapeten igen.
Men nu går Naturvårdsverket ut med ett förslag som slår fast att hela området på 146 hektar bör ges ett starkt skydd.
Och detta har åter skapat oro på Cementa.
- Jag uppfattar det som att man anser att det inte räcker med de drygt 50 hektar som satts av som Natura 2000-område utan att alla nipsippor i området ska skyddas. Konsekvenserna av det här kan jag inte uttala mig om ännu, men i värsta fall tvingas vi lägga ned fabriken, säger Hans Gustafsson, platschef för Cementa i Slite.
Det är ett nytt åtgärdsprogram för nipsippa och gotlandssippa som nu är ute på remiss. I Sverige växer nipsippan på Gotland och i Ångermanland. I hela landet finns runt 400 000 plantor, varav närmare 380 000 växer inom Filehajdar och Hejnum hällar, ett område som till största delen ägs av Cementa och är tänkt för framtida brytning av kalksten till cementindustrin.
Åtgärdsprogram
Naturvårdsverket ger landets länsstyrelser i uppdrag att ta fram åtgärdsprogram och det som gäller nipsippan och gotlandssippan kommer från länsstyrelsen i Västernorrlands län. Där han man å sin sida anlitat en expert, Torbjörn Lindell, som gjort förslaget till åtgärdsprogram för hur dessa växter ska skyddas och ges bästa möjliga förutsättningar att finnas kvar och föröka sig.
Alternativa områden
- Något annat förslag än att föreslå att huvudutbredningsområdet för nipsippa skyddas i sin helhet är inte möjligt med tanke på att arten är förtecknad i EU:s art- och habitatdirektiv. Den intressekonflikt som med automatik uppstår vid skydd av hela huvudutbredningsområdet måste lösas genom att alternativa områden för kalkbrytning lokaliseras, skriver han.
Hans Gustafsson suckar.
- Vi har naturligtvis ingenting emot nipsippan, men vår verksamhet kräver lång framförhållning för att vi ska kunna besluta om investeringar och framtida verksamhet. Vi trodde att det var klart med nipsippan. Men så kom det här förslaget på remiss. Jag har lämnat det till våra jurister och i början av januari ska vi ta ett beslut om vilket remissvar vi ska lämna. I dag har jag svårt att uttala mig om konsekvenserna av det här, men detta i kombination med skyddet av skog och annat som just nu diskuteras så är det i alla fall inte positivt för kalkstensindustrin på norra Gotland, säger han.
- När man gör ett förslag till åtgärdsprogram kan man inte lägga ribban för lågt, säger Per Sjögren-Gullve, naturresursavdelningen på Naturvårdsverket. Då utgår man från vad arten behöver för att det ska vara så gynnsamt som möjligt för den att bevaras. När det gäller nipsippan har vi ju inte enbart det nationella intresset att ta hänsyn till eftersom den är klassad som en Natura 2000-art av EU. Det gör att en del kanske tycker att nipsippan får oväntat stor betydelse i Sverige, och på Gotland.
Rådjuren
I förslaget står ingenting om hur nipsippan ska skyddas mot rådjur. Enligt vad GT erfar åt rådjur upp de flesta nipsippor i år, men om det var före eller efter pollinering och fruktsättning är osäkert. Annars nämns bete av nötkreatur som bra för att främja nipsippan förutsättningar, men det får inte ske förrän fruktsättningen är fullbordad.
Björn Risinger, chef på naturresursavdelningen på verket, framhåller att det regeringen tog ställning till tidigare i år var enbart hur mycket som skulle avsättas till ett Natura 2000-område på Filehajdar/Hejnum hällar.
Ytterligare skydd
- Det innebär inte att frågan om hur mycket skydd nipsippan behöver är avgjord. Man kan mycket väl besluta om ytterligare skydd. Men just nu har Naturvårdsverket ingen uppfattning i frågan. När förslaget tillsammans med remissyttrandena så småningom hamnar på vårt bord väger vi in olika faktorer innan åtgärdsprogrammet fastställs.
Dessutom, påpekar han, är det femåriga åtgärdsprogrammet enbart ett rådgivande dokument. Utifrån detta får länsstyrelsen sedan arbeta med de åtgärder som behövs, i samverkan med markägarna.
I mars ska remissvaren vara inne. Därefter ska Naturvårdsverket ta beslut om det slutliga utformandet av åtgärdsprogrammet.
Så jobbar vi med nyheter