Nord Streams jättesatsning
75 miljoner kronor till hamnen i Slite.9,3 miljoner till Högskolan.3,2 miljoner till Fornsalen.Det rysk-tyska gasföretaget Nord Stream sparar inte på slantarna i umgänget med Gotland.-Dom köper en opinion, säger miljöpartisten Stefaan de Maecker.
”HELT OKEJ!” Inger Harlevi tycker det är helt okej att Gotland tar vad man kan få av Nord Stream. Gåvor ändrar ändå inte hennes uppfattning om gasledningen.foto: tommy söderlund
Foto: Tommy Söderlund
De goda relationerna skapar man bland annat genom sponsring av kultur och forskning, och genom att gå in i samarbete med Gotlands kommun och bekosta en utbyggnad av hamnen i Slite. Och hos allmänheten säljer man in sitt varumärke genom frikostig utdelning av reklamprylar.
Uppemot 100 miljoner kronor har gasledningsföretaget satsat (eller gett löfte om att satsa) på Gotland hittills.
Och Gotland har tackat och tagit emot. Utan att för den skull ha sagt ja eller nej till den planerade gasledningen.
Man behöver inte sympatisera med givarens syften för att ta emot gåvor, resonerar en majoritet.
- Jag låter mig inte påverkas. Jag ändrar inte uppfattning om gasledningen för att Nord Stream ställer upp med pengar till forskningen och plockar upp en kanon ur havet, säger Inger Harlevi (m).
Kaffepengar för Nord Stream
Hon är helt emot gasledningsprojektet. "Jag är livrädd för hur det kan påverka Östersjömiljön", säger hon.
Men att kommunen går in i ett samarbetsprojekt kring hamnen i Slite, som Nord Stream vill ha som logistikcentrum och "hemmahamn" under gasledningsbygget, tycker hon är helt okej. Liksom att högskolan och Fornsalen tar emot miljonbelopp.
- Om vi kan få något som vi inte hade haft råd till annars tycker jag det är självklart vi ska säga ja. För oss på Gotland handlar det om jättemycket pengar, men för Nord Stream är det kaffepengar. Kalla det att vara pragmatisk eller iskallt utnyttjande, men jag ser inget fel i att vi tar vad vi kan få, säger hon.
Men riktigt alla har inte den synen. När frågan om avtalet om Slite hamn avgjordes i tekniska nämnden protesterade miljöpartisten Stefaan de Maecker. Och nu har han och hans parti överklagat beslutet.
- Det handlar om trovärdighet, säger han. Genom att gå in i ett samarbetsavtal med Nord Stream redan nu försitter vi chansen att kunna påverka Sveriges ställningstagande i själva gasledningsfrågan. Hur trovärdig blir Gotlands röst när vi redan skrivit avtal med bolaget? Säger vi ja till projektet heter det att vi är köpta, säger vi nej är det ingen som tar det riktigt på allvar, för vi samarbetar ju redan med bolaget, säger Stefaan de Maecker
-Nord Stream köper en opinion, men det vill man inte se. Gasledningsprojektet i sig diskuteras inte, där är det locket, på åtminstone i den offentliga debatten. Det är helt sjukt, suckar han.
Inte oetiskt
Högskolan på Gotland får ihop med universitetet i Rostock del av ett treårigt forskningsprojekt om övervintrande sjöfåglar i Östersjön. 9,3 miljoner kronor satsar Nord Stream där.
Med gotländska mått är det om väldigt mycket pengar. Hela det statliga forskningsanslaget till Högskolan på Gotland är för närvarande 17 miljoner kronor.
-Det räcker inte. Ska vi klara vår uppgift är det nödvändigt att jaga mer pengar, säger högskolans rektor, Leif Borgert.
Han är fullt medveten om syftena bakom Nord Streams forskningsmiljoner till Gotland.
- Det handlar om good-will. Men det är inte oetiskt att försöka skapa gott rykte, resonerar han.
Och högskolan behöver så väl forskningspengarna.
Vid förra styrelsemötet beslutades att man ska jobba vidare med det Nord Stream-finansierade projektet. Men det fördes en diskussion om det etiska i at ta emot pengar från det omdiskuterade bolaget. Och beslutet var inte enigt.
-Jag röstade nej till att ta emot pengarna, säger Susanne S:t Clair Renard, en av två lärarrepresentanter i högskolestyrelsen.
Hon anser att Nord Stream och den verksamhet de planerar i Östersjön är alltför kontroversiell.
-Jag ser en risk om högskolan kopplas samman med det bolaget. Förtroendet för högskolan kan skadas, säger hon.
Privat finansierad forskning i allmänhet har hon däremot inget emot.
- Tvärtom, vi behöver privata donationer, säger hon.
Bolaget bildades i december 2005 som ett riskbolag i syfte att planera och bygga en gasledning mellan Ryssland och Tyskland, via Östersjön. Från början hette det North European Gas Pipeline Company men redan 2006 ändrades namnet till Nord Stream.
Bolaget ägs till 51 procent av ryska Gazprom och resterande 49 procent ägs i två lika delar av BASF och E.ON.
Bolaget har sitt huvudkontor i Schweiz och en filial i Moskva.
Bolaget ägs till 51 procent av ryska Gazprom och resterande 49 procent ägs i två lika delar av BASF och E.ON.
Bolaget har sitt huvudkontor i Schweiz och en filial i Moskva.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!